Romerna – tusen år av utsatthet

Den avgjort största delen av boken ägnas romernas historia fram till våra dagar. ”Varför har romerna förföljts i århundraden och varför förföljs de än i dag? Varför finns det antiziganism och varför tycks denna form av specifik diskriminering växa för varje dag?” frågar författaren.
Det handlar om skrämmande fakta som borde beröra varje människa som upplevt ”zigenarlägren” i sin hemby, och som på lördagarna lyssnar till de slitna dragspelarna utanför Systembolaget. Det finns i dag mellan 15 och 20 miljoner romer i världen varav 12 miljoner i Europa.

Gällande romernas ursprung sluter sig Irka Cederberg till den färskaste forskningen som visar hur romernas ändlösa vandringar startade omkring år 1000 när muslimer tvingade en stor hinduisk armé att fly från Indien till nuvarande Turkiet. Därifrån spred sig främlingarna, under olika benämningar, över Europa där deras färdigheter i till exempel smide, läkekonst och musik blev så uppskattade att mark-ägare under medeltiden band dem till sig som slavar.

Irka Cederberg beskriver utförligt romernas tillvaro i land efter land inom Europa, så totalt präglad av skyddslöshet, oftast med utplåning som mål, något som fastslogs 1939 i Tyskland med orden ”... att utan tvekan eliminera detta defekta inslag i befolkningen.” I Sverige författades i mitten av 1600-talet Tattarplakatet, vilket innebar att alla zigenare skulle utvisas ur Sverige och att de som stannade kvar fick fritt slås ihjäl eller jagas över gränsen. Läsaren påminns också om den ökända svenska steriliseringslagen och det rasbiologiska institutet som båda drabbade romerna. Både katolska och protestantiska kyrkor har uppmuntrat avvisning av romer medan pingströrelsen i nutid visat generositet. I dag finns det cirka 60 000 romer i Sverige, vilka år 2000 erkändes som en etnisk minoritet.

Historien är viktig som en bakgrund till bokens slutkapitel som leder fram till romernas framtid. Men här blir det tvärstopp: ”Några konkreta förslag till åtgärder har inte kommit, däremot rader av utredningar och rapporter.” Stötestenarna finns i både enskilda länder och i internationella organisationer. För vad hindrar EU att sätta press på länder där romer förföljs i dag? Varför är romernas situation så bortglömd i medier och i skolundervisning? Vart har satsade pengar tagit vägen? Men också i romska grupper finns problemen. Hur långt är  romerna beredda att låta sig integreras och assimileras? Vill man ha en enda samlad nation eller leva i transnationalism? Hur gjorde Katarina Taikon och Hans Caldaras när de lyckades lämna sina kollektiv med bevarad romsk identitet? Inte ens Irka Cederberg förmår ge svar på de frågor som allas vår tro på människovärdet tvingar fram vid läsningen av hennes viktiga bok.

Kerstin Elworth