Samtiden som hot eller utmaning

Publicerad 2009-05-27

Det finns två huvudsakliga spår i Magnus Malms senaste bok Ett hjärta större än världen.

De är sekulariseringen och samtidskritiken. Malm tycks stå vid sidan av världen och betrakta den från sitt fönster i arbetsrummet. Han tolkar samtiden genom bergs-predikan och egna erfarenheter som kristen. Bibeltexterna blir grunden för att förstå politiska skeenden och människors existentiella utsatthet.

Malm är som samtidstolkare en domedagsprofet. Han uppehåller sig vid vad människor har förlorat i vår sekulariserade kultur, såsom gemenskap, sammanhang och empati. Det är först när vi verkligen låter Gud bli levande i våra liv som en förlorad värld kan återvinnas.
Men jag delar inte Malms pessimism. Världen har, generellt sett, blivit en bättre plats att leva på. Väpnade konflikter i världen minskar, medellivslängden ökar och i dag talar vi om religionens återkomst. Vissa utläggningar är rent felaktiga såsom beskrivningen av det så kallade porr-träsket. Det tycks som om Malm gör sig beroende av en apokalyptisk världsbild för att göra sitt budskap betydelsefullt. Det tror jag inte är nödvändigt. Malm hade vunnit på att vara mindre svepande i sina uttalanden om världens och människornas tillstånd och i stället stannat vid färre teman och borrat på djupet.
Som författare har Malm ett rikligt och laddat språk. Han hittar träffande metaforer och är en god berättare. Men trots hans språkliga rikedom väcker han hos mig ett motstånd mot budskapet, när han uttrycker sig alltför omnipotent om vad Gud vill, gör och vet. Det finns dock en passage när Malm bryter igenom texten och blir personlig i jag-form. Han berättar om natten som förändrade hans liv. Det tilltalet skulle jag gärna läsa mer av: naket, ödmjukt och direkt.

Det är värt att fundera över varför Malm verkar ha behov av att skilja ut sig från andra kristna. Varför måla världen och kyrkan som en svartvit bild? Är det en maktdemonstration? Kyrkan har inte förlorat sin identitet som Malm påstår. Däremot kan var och en av oss vara vilsen med sin roll i sammanhanget. Den vilsenheten är för mig en utmaning. För Malm tycks den vara ett hot.

SUSANNE WIGORTS YNGVESSON