Sjuksköterska skriver om tankar inför döden

mycket kloka ord....blir glad av att få detta bekräftat.....kram på er <3

Jomenvisst. Självklart att "dert glada budskapet" ska tas emot här & nu. Jordelivet börjar i födelsen, eller möjligen i konceptionsögonblicket, man måste respektera den livshållningen. Men var ligger startpunkten för det eviga livet? Kan evigt liv börja när du föds eller blir gjord? En nollpunkt blir inte nån bra start för evighet, i mitt lilla perspektiv. Jag tror inte på själavandring i traditionell mening, men att livet efter detta liknar livet före detta känns som logiskt. Hur det blir när vi lägger tassarna i vädret, det visar sig. Det kommer hursomhelst att vara i enlighet med naturlagarna. Men det är bara här & nu vi kan påverka vår livskvalitet. Och det är skitenkelt; Vi får den kärlek vi ger, den respekt vi visar andra får vi tillbaka. Nåden är själva vårt livsrum, men vi måste öppna oss för den. Så länge våra liv innehåller kärlekslöshet mot någon/något, har vi inte öppnat oss. Vi har, vulgärt uttryckt, pissat på nåden. Jag misstänker att vi på vårt yttersta drabbas av insikter om att vi inte utnyttjat nåden fullt ut. Och att plötsligt blev det för sent. Varför inte ta emot nåden här & nu?