– Aldrig har valet varit så enkelt som i år, säger teol dr Mikael Larsson, ordförande i beredningsgruppen.
– De var alla projekt som stack ut från mängden och ändå uppfyllde de kriterier vi satt, säger han.
Nytt för i år är att antalet stipendier som delas ut är färre men å andra sidan större till beloppet, vilket förhoppningsvis ska bidra till att öka kännedom om dem och ge större avtryck.
– Vi vill höja statusen på stipendierna något. Trots att vi de senaste tio åren delat ut nära en halv miljon per år är det inte särskilt känt, nu vill vi försöka ändra på det, samtidigt som vi är tydliga mot de sökande vad de kan förvänta sig, säger Mikael Larsson som är mycket nöjd med både bredden och de ämnen som finns representerade i årets urval.
    
Opera, film, litteratur, bild och teater omfattas i de fem projekten. Det gemensamma för dem är att de uppfyller de kriterier som satts upp, det vill säga håller hög konstnärlig kvalitet, vilket bland annat innebär att det ska vara nyskapande och inneha ett mått av originalitet och att de berör livsfrågor på ett sätt som känns brännande och relevant.
– Den existentiella relevansen betyder inte att den måste vara specifikt kristen. I år tangerar projekten flera olika traditioner och tidigare år har vi haft en mottagare som var muslim och ett projekt som handlade om ateism.
Det har framförts invändningar, bland annat i den statliga kulturutredningen, mot att använda kvalitetsbegreppet som kriterium men Mikael Larsson tycker det är viktigt att det finns en pågående diskussion kring begreppet.  
– För att hålla en dynamisk diskussion kring kvalitet, får de invalda i beredningsgruppen inte sitta mer än tre år i taget.

Det finns krav på redovisning av hur pengarna använts – där­-emot inte kopplat till något återbetalningskrav om projektet inte fullföljs.
– Vi delar ut stipendier och inte projektbidrag, och vi vill kunna ge pengar till även lite riskablare projekt. Men vi har börjat jobba mer med att följa upp dem, inte så mycket för att kontrollera utan för att uppmuntra och stödja och framför allt hjälpa till att skapa kontakt mot till exempel församlingar.
– En samordningsvinst då stipendiaterna ofta vill komma ut och visa upp sina projekt men inte vet hur de ska nå församlingarna och vi är måna om att få ut projekten och att de ska leva vidare i kyrkans verksamhet. Något som ligger som ett önskvärt kriterium men inte är absolut.
Varför ska Svenska kyrkan då lägga en halv miljon på några kulturprojekt. Svaret är både enkelt och självklart för Mikael Larsson.
– Både kyrkan och konstnärer arbetar med samma fråga: ”vad betyder det att vara människa i den här världen”, där har vi ett gemensamt uppdrag och därför är det naturligt att vi arbetar tillsammans.
Den 20 november under kyrkomötets andra session får de fem pristagarna ta emot sina stipendier av ärkebiskopen Anders Wejryd och kyrkomötets ord-
förande Gunnar Sibbmark.