Hur man mitt i en pågående debatt, där Helle Klein knappast har varit den mest aggressiva parten, helt enkelt tystar en av de centrala rösterna, är publicistiskt helt oförsvarbart. Inte kan väl Anders Ahlberg på allvar mena att Seglora Smedjas nätsida är en konkurrent till Kyrkans Tidning? Jag anar tyvärr helt andra motiv bakom detta. Kanske är det för att ge ännu mer plats nu åt Christer Sturmark, Annika Borg och andra företrädare för ateisterna kamporganisation, Humanisterna.

Är det en god idé att ta bort vitala delar av Helle Kleins artiklar, där hon visar hur ledande skribenter i KT är nära kopplade till Sverigedemokraterna? Oavsett om Klein är med i redaktionen för KT eller ej har ju denna information ett visst värde för oss läsare. Eller hur?

Detta luktar personkonflikt! Som ateist är jag ändå lite förvånad över att inte kyrkan kan låta personer med olika politiskt åsikt men ändå en gemensam tro samsas i kyrkans tidning. Är det inte en viktig fråga att diskutera om Bibelns budskap pekar mot samarbete, solidaritet, jämlikhet eller något annat. Är det tolkning av Bibeln som gjort att Helle är socialist eller har hon släpat med sig socialismen in i sin religiösa tolkning. Jag frågar mig vart pekar teologin, åt ett samhälle så som vänstern vill ha det. Eller leder teoligin till miljöpartietsståndpunkter, eller är centern och folkpartiet en mer rimlig hemvist för den som vill följa guds ord. Kan man följa Jesus och stödja SD.. kan man vara en teologiskt bevandrat kristen och höger extrem samt främlingsfientlig. Kan alla dessa samsas i SAMMA kristna organisation, ger Bibeln någon som helst vägledning i politiska frågor, frågor om hur samhället bör utformas. Eller har vi sekulära rätt när vi säger att religionen inte kan blandas med politiken? Ett delsvar ges här.. på sätt och vis.. nu sätter jag mig ner på läktaren och öppnar en påse chips och en pilsner (naturligtvis klosteröl) och njuter av matchen :-)

Tycker det är ett bra beslut. Alla bör granskas, även Kyrkans tidning! Om jag förstår det rätt så uppkommer ju problemet när en i ledarredaktionen samtidigt helt öppet kritiserar arbetet via en annan site. Då kanske man i varje fall inte ska tillhöra ledarredaktionen. Vad jag förstår finns det inget som hindrar Klein från att fortsätta publicera i Kyrkans tidning på samma villkor som andra debattörer. Men kanske inte tillhöra just ledarredaktionen, vilken tidning kan ha en medarbetare som samtidigt öppet kritiserar de beslut som redaktionen tar?

Konkurrent!? Handlar det om en tävling i rätt och fel? Handlar det om att vinna sympati för sin sak? KT har större möjligheter än de flesta andra att bedriva opinion. Det har Seglora smedja också. Men det detta tycks vara en hämndaktion. Och då har man redan förlorat.

Helle Klein är en av landets analytiskt skarpaste journalisthjärnor. Att hon är präst gör saken bara bättre. KT gjorde ett kap när ni fick henne i redaktionen. Att sparka henne nu, Anders Ahlberg, är riktigt fegt och maktfullkomligt.Ska det alltså vara SÅ lågt i debattaket i KT? Vad är du rädd för? Tyvärr får du nu skrattarna emot dig.

Ett helt riktigt ställningstagande av Kyrkans Tidning. Helle Klein hade helt tappat koncepterna när hon började argumentera ad hominem. Alla sakfrågor kom i skymundan. Man måste kunna debattera ett ämne utan att säga ett enda ord om debattörerna. Att angripa någon i en polemik tyder endast på att substansen och hållbarheten i de egna argumenten tryter.

"Kyrkans tidning är en maktfaktor i den kyrkliga sfären" och genom att sparka en av de mera begåvade skribenterna fortsätter man att visa makt. Alla påståenden är dubbelriktade: när man säger något, säger man alltid något om sig själv. Ahlberg och KT, det lyser allt för tydligt igenom vad det handlar om: personkonflikt och att visa makt över sandlådan. KT, lyft blicken! Bli en riktig tidning någon gång!

Tack Anders Ahlberg... jag får kanske behålla lite förtroende för KT. Både kritik och motkritik måste få ha sin plats.

Det är oviktigt om Seglora Smedja är en tidning eller "bara" en sajt. Är man en ledande person i en publicistisk produkt som granskar en annan publicistisk produkt har man ingen given rätt att ha en gräddfil (plats i ledarredaktionen) i den granskade publikationen. Som skribent måste man bestämma sig för vilken stol man vill sitta på. Man får en en stark förnimmelse av Prinsessan på ärten när man tar del av Helle Kleins argumenterande i det här fallet.