Det är en tuff vecka för Svenska kyrkan. Två redaktioner, Ekot och Aftonbladet, har gjort stora och ambitiösa granskningar av hur kyrkans pengar används. Exemplen på dyra personalresor och middagar, alkohol i strid med policy och luftiga reseprogram radas upp. Så ser det ut när detta skrivs. Fler avslöjanden har utlovats.
Nyhetsdramaturgi är till sin natur inte nyanserad. Men det handlar aldrig om illvilja från nyhetsredaktionerna, utan bara om effektivt berättande. Det som avviker, det exceptionella, blir nyheter. Vardagslunk, det som fungerar som det ska, blir det inte. Att välja vinkel är, precis som korrekta sakuppgifter, en del av det journalistiska hantverket.
Det händer att den som anser sig ha hela bilden av ett sammanhang, reagerar med frustration när medias rubriker studsar in över hemmatröskeln. Ekot har till exempel gått igenom resekostnader för uppåt 700 kostnadsenheter. (För övrigt ett beundransvärt journalistiskt fotarbete. Och avundsvärt. Inte många nyhetsredaktioner har de resurserna nu för tiden.) På 41 av dessa enheter har Ekot hittat resor som granskarna tycker är värda att lista som avvikande av något skäl. Det är strax över var 20:e granskad enhet. Mycket? Litet? Det beror på vilket perspektiv man har.
För den som är fullt medveten om allt fantastiskt arbete och allt gnetande med vardagskostnader som förekommer i kyrkan kan mediebilden som nu rullas ut naturligtvis kännas fruktansvärt orättvis. Men när granskningen är över för den här gången och medias sökarljus riktas åt annat håll, forsätter diskussionen om resepolicy i kyrkan. Slutsaten blir andra och nya överväganden. Det som har varit oklart rättas till.
Det är trots allt ett bra resultat av en tuff vecka. Tacka de granskande journalisterna för det...
Inger Wallin, chefredaktör
LÄGG TILL NY KOMMENTAR