Kvinnor ska på egen bekostnad kunna frysa in sina ägg om de är rädda för att bli för gamla innan de hittar någon att få barn med. Det är ett av de många nya förslag som Smer, Statens medicinsk-etiska råd, kom med i förra veckan.
De fasta åldersgränser – mellan 37 och 41 – som landstingen satt upp för att hjälpa kvinnor att bli med barn föreslås också tas bort. I stället ska man göra individuella prövningar. Båda förslagen utmärkta.
Knepigare blir det när Smer föreslår att donation av embryon ska tillåtas. Alltså att par som genomgått IVF (förr kallat provrörsbefruktning) kan besluta sig för att skänka bort överblivna befruktade ägg. Det betyder att genetiska helsyskon föds in i helt olika familjer. Detta väcker en rad frågor.

Kan man hamna på samma arbetsplats som sina genetiska syskon? Om man som vuxen behöver en organdonator, kan man då kontakta sina genetiska syskon som kanske inte vet om att man finns till? Hur upplever ett barn vetskapen att så att säga ha blivit bortadopterad före fosterlivet? Rådet medger att forskningen på det här området är svag men anser att det finns goda skäl att ändå prova embryo-donation
   Det mest kontroversiella förslaget är dock att tillåta surrogatmoderskap. Altruistiskt surrogatmoderskap, där inga pengar finns inblandade och där ett krav är att kvinnan står mycket nära det par som ska bli barnets föräldrar. Här är Smer som väntat oenigt, men majoriteten av rådet tycker att Sverige är moget för denna lagändring.

Smer har utgått från idealfallet: Kvinnan är ovanligt stabil som person. Hon har fött barn tidigare – vilket av någon anledning förutsätter att det ska gå bra även denna gång. Kvinnan ställer upp frivilligt, utan att ha utsatts för några otillbörliga påtryckningar. Barnet föds friskt, inte missbildat och tas gärna emot av föräldrarna. Surrogatmamman lämnar ifrån sig barnet utan problem. Barnet blir informerat om sin tillkomst och upplever ingen psykisk belastning av den vetskapen. Slutligen antas legaliseringen av altruistiskt surrogatmoderskap minska efterfrågan hos svenskar att åka utomlands och exploatera fattiga kvinnor i länder där kommersiellt surrogatmoderskap är tillåtet.

Fallgroparna i resonemanget är uppenbara. Varje ny graviditet är unik och utsätter kvinna och barn för risker. Den potentiella surrogatmamman måste vara närstående, vilket öppnar för risken att hon känner sig pressad av till exempel en syster eller nära väninna. Och vem kan garantera hennes autonomi, självbestämmande, genom hela processen? Får hon äta vad hon vill under graviditeten, har hon möjlighet att ångra sig när barnet är fött? Dessutom menar kritikerna att internationell erfarenhet visar att altruistiskt surrogatmoderskap tvärtom ökar efterfrågan även på kommersiellt surrogatmoderskap. Samt att det är omöjligt att kontrollera att pengar inte ändå kommer in i bilden i de altruistiska kontrakten.

Det är mycket viktigt att barn och kvinnokroppar inte blir handelsvaror, så argumenten emot kommersiellt surrogatmoderskap väger tungt. Samtidigt innebär detta i praktiken att kvinnor ska ställa upp med sina kroppar, och de ska göra det osjälviskt och utan ersättning. Kvinnans kropp blir en handelsvara även utan betalning.
Systemet med surrogatmoderskap lägger sig obehagligt nära gamla patriarkala föreställningar om kvinnans värde kopplat till kroppen, tjänandet, förmågan att ge liv. Den nedröstade minoriteten i Statens medicinsk-etiska råd anser att surrogatmoderskap strider mot människovärdesprincipen, därför att kvinnans kropp blir ett medel för att uppnå ett mål. Det argumentet är svårt att bestrida.