SUICID

Niklas Ekdal: 8 åtgärder mot psykisk ohälsa

Psykisk ohälsa. Vad har designern Kate Spade, kocken Anthony Bourdain, teaterchefen Benny Fredriksson och discjockeyn Avicii gemensamt? Alla tog sitt liv 2018, trots maximal professionell succé. När det gäller kriser och depressioner finns inget skydd i yttre framgång. Psykisk ohälsa är något som angår oss alla.

För tio år sedan lanserade en kristdemokratisk minister nollvisionen om självmord. Tyvärr har den politiska uppföljningen inte motsvarat ambitionen. Nära 1 500 personer dör för egen hand i Sverige varje år, fem gånger så många som trafikoffren. Bakom statistiken döljer sig ett av våra största folkhälsoproblem, och mycket onödigt lidande.

Det är hög tid att göra allvar av nollvisionen, åtminstone som vision. Det handlar om psykiatri, om forskning och prevention. Det handlar också om vad skola, medier, kyrka, frivilligorganisationer och vi alla kan göra från människa till människa.

Föreningen Mind startade Självmordslinjen 2015. Bara första året tog den emot över 22 000 samtal. Antalet påringningar var tio gånger fler, vilket ger en antydan om behovet. Jourhavande präst har länge fyllt en liknande funktion och räddat många från desperata impulshandlingar.

Suicid är en permanent lösning på tillfälliga problem. För den som får en hjälpande hand när det är som mörkast finns alltid hopp.

De flesta självmord är utlösta av behandlingsbara tillstånd eller övergående kriser. Män står för två tredjedelar. Statistiken visar dels vikten av att prata öppet om psykiska problem och söka hjälp – exempelvis för depressioner – dels att tillgängliga metoder, som skjutvapen, är riskfaktorer i sig.

Det är inte ångestframkallande tvångsvård som är vägen till nollvisionen, utan en mänsklig psykiatri med bättre uppbackning från samhället. På ett djupare plan handlar det om gemenskap, förtröstan, mening – kontra vår tids stress, ensamhet, statusjakt och förakt för svaghet.

 

Några åtgärder som skulle hjälpa:

Snabb rapportering och analys av varje självmordsfall på nationell nivå, för att identifiera mönster och orsaker.

Stöd till utsatta grupper, som HBTQ-personer, flyktingar med posttraumatisk stress och unga utanför arbetsmarknaden.

Utbildningsinsatser för nyckelgrupper, som personal i primärvården och skolan.

Minskad tillgänglighet till metoder för suicid, när det gäller infrastruktur, läkemedel, skjutvapen.

Forskning om mekanismerna i hjärnan som utlöser impulshandlingarna, kring förebyggande arbete och behandlingar.

Medierapportering med en modernare syn på självmord. Mer eftertanke kring tonläget i sociala medier.

Självmordsrisker beaktade i utformningen av alkohol- och drogpolitik.

Offentlig uppbackning av hjälplinjer och andra bevisat effektiva frivilliga insatser.

 

I hela världen dör en miljon människor om året i suicid, fler än offren för krig, terrorism och våldsbrott. Likväl dominerar det utåtriktade våldet nyheter och underhållning. Det inåtvända lidande som kommer med psykisk ohälsa väcker ofta obehag och förbigås med tystnad.

Det viktigaste steget är att tala öppet om detta tunga ämne. Våga fråga.

Fakta: Niklas Ekdal

Niklas Ekdal är journalist och författare, före detta politisk redaktör på Dagens Nyheter.

 

Han är en betydelsefull röst i svensk opinion och debatt och utsågs 2018 till hedersdoktor vid Linköpings universitet. Det väckte stor uppmärksamhet när han på nyårsafton 2017 på DN Debatt deklarerade sitt nyårslöfte – att gå med i Svenska kyrkan.

 

Det är glädjande att Niklas Ekdal nu medverkar som gästkrönikör här på Kyrkans tidnings ledarsida.

 

Jonas Eek