Å ANDRA SIDAN Att samverka kan nog mycket riktigt vara nyckelordet för framtiden. Men precis som tidigare fastslagits så handlar inte samverkan om att lägga sig platt för vad som helst utan att gemensamt forma framtiden.
Jag är övertygad om att rektorer som känner sig trygga med sin samverkan med den lokala församlingen, som har ett förtroende för oss som kyrka, känner sina elever och föräldrar nog för att ha en bra dialog, kommer att stanna i kyrkan på sina skolavslutningar.
Precis som det är i de fallen då dialogen brister eller helt saknas så kommer det gå att hitta en annan lösning för barnen som springer ut till tio veckors ledighet från skolan.
Detta är viktigt att vi minns, för egentligen handlar inte samverkan bara om huruvida vi får brista ut i alla verserna på Den blomstertid nu kommer eller om det blir dåliga tidningsrubriker efter välsignelsen. Samverkan med skola handlar om att vara där. Om att vi som kyrka tror att vi bidrar och vill vara en god kraft i samhället.
Samverkan handlar inte om en timme med rosutdelning och gråtande elever som ska byta klass efter årskurs sex. Det handlar om att samma tolvåring ska veta att den dagen hen behöver så är församlingshemmet öppet. Den natten, då femtonåringens hjärta blivit krossat, är diakonen som nattvandrar där för att lyssna och trösta. Den dagen mitt barn föds så gläds min församling och öppnar dörrarna. Samverkan handlar om att våga vara där församlingen är. Utan att vi glömmer varför… Stäm upp din glädjesång till den som vill oss nära och fröjda på en gång!
LÄGG TILL NY KOMMENTAR