Äktenskap och valfrågor präglade frågedebatten i kyrkomötet

Hennes fråga gällde vad kyrkostyrelsen tänker göra för att se till att varken prästkandidater eller präster kommer att diskrimineras på grund av sin övertygelse i frågan. Hon ställde den utifrån de reaktioner hon som vikarierande präst har mött från förtroendevalda redan före morgondagens beslut i äktenskapsfrågan.
– Kommer vi som har den uppfattning jag har att kunna bli prästvigda eller biskopsvigda om tio år? undrade Anna-Sara Walldén.
Sten Elmberg (C), kyrkostyrelsens andre vice ordförande, försäkrade att styrelsen arbetat mycket med äktenskapsfrågan.
– Frågan går på djupet och det är viktigt att vi tar den på allvar, sa han.
Sten Elmberg betonade att lagen ger stöd för att inte tvinga någon att utföra vigselhandlingar mot sin vilja.
– Om kyrkomötet säger ja till kyrkostyrelsens förslag är det allas ansvar att stå för det. Din ärlighet inger respekt.

Church of England
Den andra frågan i frågedebatten som anknöt till huvudfrågan på årets kyrkomöte ställdes av Marianne Kronbäck (Kristdemokrater i Svenska kyrkan), Göteborgs stift. Hon undrade varför Svenska kyrkan inte samtalat och samrått med Church of England under processen att ta fram ett förslag till ordning för vigsel av par av samma kön.
– På vilket sätt lever Svenska kyrkan upp till sina ekumeniska åtaganden inom Borgågemenskapen? frågade Marianne Kronbäck.
Ärkebiskop Anders Wejryd svarade att han i maj skrev ett brev till kyrkorna i den anglikanska och lutherska Borgågemenskapen. Där redogjorde han för den nya äktenskapslagstiftningen som gäller från den 1 maj i år och om Svenska kyrkans arbete med anledning av denna förändring.

Fördjupad dialog
Det kom ett svar, inte från ärkebiskopen av Canterbury, men från två av biskoparna i Church of England, Christopher Hill och John Hind. Enligt ärkebiskopen uttryckte de båda biskoparna förhoppningar om en fortsatt och fördjupad dialog om dessa frågor i den process som pågår.
– Jag efterlyser nära kontakt mellan kyrkorna. Brevet från biskoparna uttrycker en stor oro i äktenskapsfrågan, en oro som jag delar, sa Marianne Kronbäck.
– Kyrkostyrelsen är informerad om brevet och betonar vikten av fortsatta samtal. Vår gemenskap i Borgågruppen är inte på något sätt ifrågasatt, svarade ärkebiskopen.
I övrigt spände frågedebatten över vitt skilda ämnen som principer om hur rikskollekter prioriteras, om rättvisemärkts garantier, om kyrkans framtida ekonomi, etiska riktlinjer vid gravsättning och flera frågor kring kyrkovalet.
En av dem som ställde frågor om kyrkovalet var Key Lundegård (M), Uppsala stift. Han ifrågasatte varför det tar över tre veckor att räkna ihop 650 000 röster i kyrkovalet, när Europavalet med mer än fem gånger fler röstande (3,5 miljoner) kunde redovisas redan efter tre dagar.
– Det är på gränsen till skandal att det tar så lång tid, sa Key Lundegård, som själv är inblandad i de allmänna valen som valförrättare.

Ekonomiska resuser
Mats Hagelin (M), från kyrkostyrelsen svarade att det är en fråga om ekonomiska resurser.
– Ta in extrapersonal och räkna ihop snabbt. Den långsamma sammanräkningen minskar också mediernas intresse för valet, replikerade Key Lundegård.
Mats Hagelin svarade åter att det är en resursfråga, men berättade också att hans eget stift, Lund, var klart med sin sammanräkning redan den 29 september. Hela valet var inte färdigräknat förrän den 12 oktober, 22 dagar efter valdagen.

Lennart Lundberg
08-462 28 08
lennart.lundberg@kyrkanstidning.se