Bengt Westerberg: ”Nivån på arvodet avgör vem man rekryterar”

Efter att Röda Korsets före detta kommunikationschef ertappades misstänkt för att ha förskingrat runt fem miljoner kronor ”avslöjades” snart organisationens höga topplöner, de som sedan flera år redovisats öppet på Röda Korsets webbplats. Mediekritiken mot ordförande Bengt Westerbergs årsarvode om 822 000 har lett till ett nationellt rådslag inom organisationen om lönenivåerna.

Bengt Westerberg, tänkte du inte själv att nivån på arvodet skulle kunna provocera?
– Nej, faktiskt inte. Jag kom hit 2005, och då hade man haft arvode sedan många år tillbaka och en heltidsengagerad ordförande sedan femton år tillbaka. Så jag konstaterade att det var en ordning som Röda Korset hade kommit fram till. Och när jag fick frågan så sänkte man faktiskt arvodet.

Borde du ha tänkt efter mer?
– Jag har inte riktigt tänkt så. Däremot har jag ju konstaterat att beslutet inte varit så väl förankrat inom Röda Korset som jag trodde att det var, trots det demokratiska beslutet på stämman. Många har sagt att vi sticker ut, att vi har högst arvoden. Men jag vill också påstå att jag har det mest omfattande uppdraget. Rädda Barnens ordförande har 20 000. Men hon har ett heltidsjobb på Ungdomsstyrelsen i botten, och sedan har hon arvodet för det hon gör på sin fritid.

Tycker du själv att detta är en relevant diskussion, löner och arvoden inom ideella sektorn?
– Det tycker jag ju. Vilken nivå man sätter arvodet på avgör i viss mån också vem man rekryterar till posten. Det finns tyvärr inte något bakgrundsmaterial som visar hur man har tänkt när man har satt nivån inom Röda Korset, men jag har gissat att man har tänkt att man ska ha en person som skulle kunna ha en annan ledande position i svenskt samhälle.

Vad är det för kriterier som ska ligga till grund för arvodets storlek inom ideella sektorn tycker du?
– Vi ska betala löner som är konkurrenskraftiga, men som är under det intervall som finns på marknaden. Många av de chefer som vi har rekryterat tror jag har gått ner i lön när de har börjat jobba här.

På DN debatt jämförde du med SOS Barnbyar. Kriterierna du nämnde för att ni skulle ha olika lönenivåer var verksamhetens storlek och 450 anställda mot bara ett tjugotal inom SOS Barnbyar. Däremot nämnde du inte medlemsantal.
– I omfattningen på verksamheten, där ligger medlemmar och frivilliga, kan man säga. Vi har ju verksamhet överallt i Sverige, och både Christer Zettergren [generalsekreterare] och jag reser runt i landet jättemycket, och nästan alltid på kvällar och helger. SOS Barnbyar har ju inte den verksamheten överhuvudtaget.

Svenska kyrkan har 22 000 anställda. Där är topplönerna lägre?
– Ja, något. Precis. Men om du tittar på övriga organisationer sticker vi inte ut. Det är snarare så att Svenska kyrkan i förhållande till sin storlek ligger lågt.

Om nu en organisations storlek är relevant för arvodena, hur mäter man då en organisations storlek? Medlemsantal, anställda, totala intäkter?
– Verksamheten tycker jag. Om vi hade 250 000 medlemmar men inget jobb ute i landet, då orsakade det heller inget jobb. Nu gjorde jag en tidsmätning efter stämman i juni 2008 och juni 2009, och under den tiden hade jag 100 resdagar ungefär.

Finns det ett samband mellan storleken på organisationernas ekonomi och nivån på chefslönerna, tror du?
– Det kan finnas ett sådant samband, men jag tror att verksamheten genererar mer jobb. Du kan förvalta en miljard på ganska få anställda, om du sitter i Stockholm och sköter en portfölj. Men visst, det finns ett ansvarselement i att förvalta pengar.

Finns risken att stora ideella organisationer börjar bete sig som företag, eller börjar snegla på en företagskultur?
– Jag tror inte att utrymmet för det är särskilt stort. Vi är trots allt en organisation som bygger på frivilliga, och dem kan man aldrig kommendera som om man vore ett företag. Vi har 40 000 frivilliga och 450 anställda – det går inte att driva det här som ett företag.

Du ser de frivilliga som en garant mot företagskultur?
– Ja. Nej vi ligger långt, långt från en företagskultur. Det är klart, även folk inom den här sektorn läser ju samma slags managementlitteratur, så det finns en terminologi. Men jag tror inte att det är djupare än så. Jag har ju erfarenheter från näringslivet ock­så, och tycker ändå att skillnaderna är väldigt stora i ”kulturell styrning”.

Du har beslutat att inte lämna ut styrelseprotokoll till mig. Skulle inte Röda Korset kunna införa en egen offentlighetsprincip, ungefär som den i Svenska kyrkan?
– Jag tycker att organisationer som vänder sig utåt som vi gör, som kyrkan och många andra, ska vara öppna. Man ska i princip berätta allt. Just protokollen handlar mer om hur man väljer att utforma ett protokoll, om man skriver ett protokoll för allmänheten skrivs det kanske annorlunda än om det skrivs för invigda personer.

Men hos Svenska kyrkan fungerar det ju, med restriktioner när det gäller affärsförbindelser och personalfrågor?
– Då ska man sortera. Och vi har ju hela tiden ett tryck på oss att inte öka administrationen. Då är frågan: är det värt mycket att offentliggöra protokoll från styrelsemöten? Jag skulle ändå preliminärt säga att det inte är det. Jag menar, det som står i protokollen och som vi har anledning att kommunicera, det kommunicerar vi ju. Alternativet att ligga lågt med information finns knappast heller för organisationer som jobbar mot allmänheten, det kommer ut i alla fall.

David Qviström

Svenska Röda Korset

Humanitär hjälporganisation med runt 250 000 medlemmar, 450 anställda och om­kring 40 000 aktiva frivilligarbetare.

Förbundsordförande: Bengt Westerberg, som arbetar 70 procent inom Svenska Röda Korset och till 30 procent som vice ordförande inom Internationella Röda Korset- och Röda Halvmånefederationen.

Intäkter (nationell nivå): Totalt runt 732 miljoner kronor, varav 233 miljoner var insamlade medel och 416 miljoner externa bidrag, främst från statliga SIDA (årsredovisning 2008). Organisationens totala intäkter inklusive lokalföreningar var 927 miljoner, varav 347 miljoner var insamlade medel.

Löner och arvoden: Generalsekreteraren Christer Zettergren har en månadslön på 88 710, samt tjänstebil. Ordförandes årsarvode är totalt 822 000.

Öppenhet: Årsredovisning och lättillgänglig ekonomisk information finns på webbsidan. Information om ordförandes och generalsekreterares ersättningar finns på webbsidan. Protokoll lämnas inte ut.