Dåligt anpassade jobb för hörselskadade

Ofta handlar debatten kring att höra dåligt om vad man ska göra för att undvika hörselskador, använda hörselskydd om man jobbar med bullriga maskiner eller dylikt. Men om man väl fått en skada görs relativt lite för att anpassa arbetsplatsen. Kunskapen hos många arbetsgivare är helt enkelt för låg, hävdar flera ledande hörselforskare samt Hörselskadades riksförbund, HRF.
Claes Möller,  professor på Öre­bro universitet och överläkare vid Audiologiska kliniken i Örebro, säger att det varit mycket fokus, de sista 25 åren,
på industrisektorn och att man där hittat rutiner för att bevaka ljudnivån. Detta medan andra branscher, skola och barnomsorg till exempel, där ljudnivåerna också kan vara höga, har hamnat på efterkälken.

Jan-Peter Strömgren, förbunds­ordförande för HRF instämmer i beskrivningen och skulle önska att hörseltester skulle vara lika naturligt som att kontrollera synen.
– Arbetsgivarna borde införa regelbundna hörseltester för att ta reda på vilka som har problem och för att kunna anpassa arbetsplatserna, säger han.
Björn Lyxell, professor vid Linköpings universitet, forskar tillsammans med Claes Möller om vilka problem man kan få på arbetsplatsen till följd av en hörselskada, trötthet och koncentrationssvårigheter till exempel.  
– Arbetsgivarna har hittills inte tagit så mycket hänsyn till personer som har hörselnedsättningar. Vi hoppas kunna bidra med kunskap och tips vad man kan göra för att underlätta arbetslivet för dem, säger Björn Lyxell.

Jan-Peter Strömgren framhåller att det är väldigt många i arbetslivet som lider av olika hörselnedsättningar, i en undersökning från SCB, Statistiska centralbyrån, förra året uppgav så många som 770 000 personer i yrkesverksam ålder att de hade svårt att höra. Och besvären verkar ha ökat under de sista 20 åren.
– Vi vet inte varför men det skulle vi behöva veta mer om, säger Jan-Peter Strömgren och tillägger att många av dagens yrken handlar om kommunikation och man är som anställd beroende av att kunna höra bra.

Och det är inte bara de uppenbart höga ljuden som ställer till besvär. Även för personer med ganska liten hörselnedsättning kan bakgrundsljud på exempelvis kontor vara väldigt besvärande. I kontorslandskap kan de få anstränga sig till det yttersta för att kunna höra, vilket leder till trötthet, muskelspänningar och i värsta fall sjukskrivning.
När det gäller kyrkans ljudmiljö säger Jan-Peter Strömgren att den ”inte alltid är så bra”. Orgelmusik och körsång kan låta bra i kyrkorummet men lokalen är inte anpassad för samtal.

I de församlingar där man har stora församlingssalar utan att ha gjort något åt akustiken är det dessutom vanligt, säger han, att ljudet studsar mellan väggarna och det blir ett hemskt oväsen när många människor pratar, skrapar med stolar och går omkring.
Efterklangstiden är lång och det blir därför svårt att urskilja vanliga samtal,  och det blir höga decibeltal som man utsätter sig för.
Några konkreta råd?
– Låt inte nedsatt hörsel bli ett hinder i arbetslivet. Strunta i negativa attityder och var öppen med dina problem. Det finns mycket man kan göra för att anpassa arbetsplatsen och moderna hjälpmedel som underlättar vardagen.

Jan-Peter Strömgren avslutar med att säga att många med hörselnedsättningar, tyvärr, lider i det tysta, förändrar sina vanor och isolerar sig. Man undviker att äta lunch ute eller ta fikapauser för att det känns pinsamt att säga att man inte hör. Men priset de får betala för en dåligt anpassad arbetsplats är stora problem med trötthet. Som i sin förlängning kan leda till utmattning, sjukskrivning och förtidspension. Personer med hörselnedsättning är överrepresenterade bland förtidspensionerade.