Dystra siffror för dop och vigslar

Konfirmanderna, medlemmarna och gudstjänstbesökarna har blivit färre i många år. Dopen och vigslarna har hållit ställningarna bättre. Men nu verkar den trenden har brutits.

Sedan år 2004 har andelen döpta av alla födda fallit från över 68 till 56 procent. De senaste tre åren har andelen dop minskat med tre procentenheter per år, förra året från 59 till 56 procent av de kyrkotillhöriga
Länge stod Svenska kyrkan för drygt hälften av alla vigslar. På fem år har andelen vigslar i Svenska kyrkan fallit från 53,9 till 40,9 procent – ett jätteras.
– Vi har lämnat enhetssamhället, konstaterar Jonas Bromander, analyschef på kyrkokansliet.
På tio år har andelen av befolkningen som är medlemmar i Svenska kyrkan minskat från 82,9 till 71,3 procent. 73 400 lämnade kyrkan 2009.


Anders Wejryd
Foto: Magnus Aronson/IKONJonas Bromander befarar att utförsbacken fortsätter.
– Vi har ett lågt medlemstal bland dem som ännu inte fyllt 18 år, cirka 60 procent. Bland de tidiga nittiotalisterna finns en stor risk för utträden, säger han.
Om tio år kommer andelen medlemmar i Svenska kyrkan att ha minskat ännu mer.
– Jag skulle gissa att medlemstalet då ligger någonstans runt 60 procent, troligen under det.

Enligt ekonomerna kommer det att betyda ett bortfall i kyrkoavgifter på cirka en och halv miljard för stift och församlingar. Det kommer att kräva stora omställningar.
– Vi är redan inne i den omställningsperioden. Det är svårt att se att vi skulle kunna bryta den trenden, säger Jonas Bromander.
Ett litet ljustecken är att antalet inträden ökat från nivån 5 000 per år till drygt 6 000, sedan 2004. Enligt Jonas Bromander är konfirmandtiden väldigt betydelsefull.
– Rekryteringen är det centrala. De som kommer dit är väldigt nöjda.

Gudstjänstdeltagandet fortsätter att minska liksom antalet gudstjänster. Men sammanläggningarna, som minskat antalet församlingar från 2 517 år 2000 till 1 467 i år, är inte orsaken till tappet med två miljoner besökare på tio år, enligt Jonas Bromander.
– Sammanlysningar har ersatts av sammanläggningar. Utvecklingen sker i en rak linje nedåt. Sammanläggningar är snarare en anpassning till verkligheten.

En annan förklaring är att den generation där många har vanan att gå i kyrkan varje söndag ersätts av en yngre grupp som kanske går varannan söndag högst. En del av de gudstjänster som försvunnit är de små som besöktes av präst, kantor, vakmästare, en kyrkvärd och bara någon enstaka besökare.
– Man kan också säga att här försvann ett antal deprimerande gudstjänster, säger Anders Wejryd.
Det ökade andliga sökande som många talar om verkar inte nå in i kyrkorna.
– Utbudet är så mycket större. Man söker inte bara i kyrkan i dag, säger Jonas Bromander

Den kyrkliga sed som håller ställningarna bäst är begravning­en. 83 procent av alla begravning­ar förra året skedde i Svenska kyrkans ordning. Men både Jonas Bromander och ärkebiskopen framhåller att det finns mycket bra som görs ute i församlingarna
– Statistiken mäter inte kvalitet, bara omfattning, framhåller Jonas Bromander.

Lennart Lundberg
08-462 28 08
lennart.lundberg@kyrkanstidning.se