En stålorkidé full av kärlek

Stockholms filmfestival är i full gång med film i flera genrer och stjärnor på besök. En av dem är den franske regissören Luc Besson med sin film The Lady, en spelfilm om Aung San Suu Kyi.

Den offentliga bilden av den burmesiska frihetskämpen Aung San Suu Kyi är väl känd. Valsegern1990, den 15-åriga husarresten och Nobels fredspris 1991.  Men om hennes privata liv och de uppoffringar hon fått göra har få haft inblick i. Om det berättar Luc Besson i sin film The Lady som visades under Stockholms filmfestival i helgen.
 I en scen i filmen säger en av Burmas inflytelserika generaler: ”Ett  träd vars rötter huggits av bör falla av sig själv”. Han syftar förstås på Aung San Suu Kyi och det är metoden som används för att få bort henne. Han ställer henne inför ett omöjligt val  – att stanna i sitt land eller återvända till England där hennes man och två söner finns.
Hur överlever man som maka, mamma, människa ett sådant val? Luc Besson vill i sin film ge oss en glimt av hur det påverkar henne men också ge oss motiven till varför hon, Aung San Suu Kyi väljer att stanna och föra sin, av makten mördade, fars  kamp vidare för frihet och demokrati.

Luc Besson som tidigare gjort filmer om historiska gestalter som Jeanne D’Arc och kultfilmen Det stora blå, var full upptagen med annat arbete när han mer eller mindre tvingades av den envisa kinesisk-malaysiska skådespelerskan Michelle Yeoh, (spelar huvudrollen och mycket porträttlikt) att läsa manuset till filmen.
– Jag är inte en man som gråter så lätt, men under tiden jag läste det gjorde jag det nästan hela tiden, säger han vid ett samtal med den svenske journalisten och författaren Jesper Bengtsson som skrivit böcker om både Burma och Aung San Suu Kyi, efter festivalvisningen.
Det tog Luc Besson två år att färdigställa spelfilmen som bygger på dokumentärt material och där han strävat efter att följa den sanna historien så nära som möjligt. Bland annat ville han ha med autentiska miljöer filmade i smyg under en tid i Burma med tre team.

Filmen, som alltså tar fokus på Aung Sang Suu Kyies privata liv snarare än det politiska, tar sin utgångspunkt från hennes liv i Oxford där hon lever med sin engelske man historikern Michael Aris och två barn när hon kallas hem till Burma för att hennes mamma håller på att dö. Väl där dras hon in i den politiska kamp som pågår utan att egentligen själv ha gjort något val. Hon är ett känt namn och man förväntar sig att hon ska axla sin fars mantel i kampen för ett fritt Burma.

Hon tar upp den efter att ha sett hur brutalt regimen slår ner de studenter som på öppen gata, i hennes fars namn, kräver frihet och demokrati. Hon låter sig övertalas och därmed ändras hennes liv totalt. Under de år som följer får hon bara träffa sin man och sina barn fem gånger eftersom det är för riskabelt för dem att vistas i Burma.
Hon har kallats stålorkidéen. Men något hårt tycker inte Luc Besson att det går att finna hos henne. Han har ganska nyligen träffat Aung San Suu Kyi och blev överväldigad av hennes person.
– Vi är så cyniska i vår värld, vi säger att för att göra ett sådant val som hon gjort måste man vara gjord av stål men jag tror tvärtom det är bara människor fyllda av kärlek som kan klara något sådant, säger han.
– Hon var både vackrare och intelligentare än jag föreställt mig.  Och jag tror aldrig att jag träffat en så fri människa, säger han vidare. Hon är odödlig.

Hur nära Luc Besson kommit den riktiga Aung San Suu Kyi i sin film vet bara hennes två söner och de få andra som kunnat följa henne på nära håll de senaste 20 åren. Men vi vet att generalen inte fick rätt. Aung San Suu Kyi föll inte.
I dagarna nås vi av nyheterna att hon fört samtal med presidenten och exgeneralen Thein Sein och överväger att registrera sitt parti NLD för att ställa upp i parlamentsvalet. Inte helt okontroversiellt bland hennes anhängare.

Men så tycks heller inte Aung San Suu Kyi vara en kvinna som gör val som andra. Hon går sin egen väg för ett högre ändamål än sitt eget livs värde. En stenhård militärdiktatur börjar ge vika för en mycket envis kvinnas kamp för att som hon säger ”göra folket fria från fruktan”. I ett land som enligt Amnestys rapporter fortfarande är en av världens mest brutala diktaturer.
Om inte annat så är The Lady en tribut till en stor människorättskämpe. Efter premiärvisningen i Stockholm ställde sig publiken mangrant  upp och applåderade länge.
Filmen går upp på svenska biografer i januari 2012.

Signe Hassler

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.