Enad kritik mot krav på försörjning

– Visst, en lågkonjunktur innebär utmaningar. Dock kan jag inte se vad annars alternativet skulle vara. Skulle det vara att fortsätta göra som i dag, att stillatigande åse hur människor samlas i trånga utrymmen?

Migrationsminister Tobias Billström vill med kravet på ordnad bostad och försörjning som villkor för anhöriginvandring styra nyanlända bort från trängseln i redan utsatta storstadsområden, säger han.

En drivkraft för nyanlända
I veckan avslutades remisstiden för förslaget. Det gäller vissa grupper som sökt asyl och anses ha skyddsbehov. Tanken är att försörjningskravet ska bli ett ”incitament” som ökar de nyanländas drivkraft att skaffa jobb. Eftersom arbete ses som den viktigaste vägen in i samhället beskrivs försörjningskravet som ett sätt att motverka utanförskap.

– De säger att syftet är att befrämja integration, men det finns inte någon analys över de positiva effekter som man vill uppnå. Vi säger att förslaget är orättfärdigt och allvarligt skulle drabba redan utsatta individer, säger Madelaine Seidlitz på Amnesty som i ett yttrande tillsammans med Rådgivningsbyrån och Caritas avstyrker förslaget.

– Det är inget bra förslag helt enkelt, utan det har väldiga brister, säger Lennart Molin på Sveriges kristna råd som levererar en omfattande och svidande sågning av betänkandet.

Kraftfull dom från civilsamhället
Domen från remissinstanserna i civila samhället har varit mer kraftfull än vanligt — och också Migrationsverket, Socialstyrelsen och Malmö stad föreslår att betänkandet avstyrks.

– Vi saknar helt en analys av hur integration skulle hänga ihop med ett försörjningskrav. Det är bara ett dåligt underbyggt påstående, säger Röda korsets generalsekreterare Christer Zettergren som liksom flera andra ställer sig frågande till vilken forskning utredningen stöder sig på. Dessutom hävdar han liksom flera andra remissinstanser att integrationen snarare underlättas av en snabb familje­återförening — innan dess orkar nämligen få människor rota sig i ett nytt land.

– Det är egentligen först när man blir lugn för att man vet var man har sin familj, eller att man får hit dem, det är först då vi kan engagera dem, säger Christer Zettergren.

Upprop mot förslaget förbereds
En av de grupper skyddsbehövande som försörjningskravet föreslås gälla är de som får stanna av ”synnerligen ömmande skäl”, vilket ofta är individer med mycket svag hälsa. Att i en lågkonjunktur kräva att också dessa skaffar jobb och bostad är inte rimligt, menar kritikerna. Och att en sådan person har barn i hemlandet innebär heller ingen automatisk lättnad i kravet på bostad och jobb eftersom nyanlända barn enligt betänkandet ”farit illa av att inte ha en trygg och lämplig bostad vid ankomsten till Sverige”.

– Det som är värst är människosynen att vissa ska leva utan barn och familj. Vi håller på med ett förslag till upprop mot det här förslaget, Ingeborg Sevastik, ordförande i Farr, Flyktinggruppernas och asylkommittéernas riksråd, som för ovanlighetens skull för medhåll av Migrationsverket:

– Vi tycker det är olämpligt att föräldrar till barn som vill återförenas med sin familj i Sverige inte undantas från försörjningskravet, säger generaldirektör Dan Eliasson om förslaget som han anser strida mot andemeningen i artikel 8 i Europakonventionen om familjens sammanhållning.

Rädda Barnen efterlyser barnperspektiv
Socialstyrelsen och en lång rad idéburna organisationer påpekar att förslaget innebär att barn kan bli skilda från sina föräldrar i sex år eller mer: först tar asylprocessen ett par år, och sedan dröjer fyra år innan försörjningskravet hävs. Bland annat Rädda Barnen anser att barnperspektivet helt saknas i förslaget och att det strider mot barnkonventionen.

– Nu ska vi sätta oss ner och detaljstudera de här remissvaren och skapa en helhet som blir bra. En hel del av kritiken från framför allt frivilligorganisationerna var känd på förhand, säger migrationsminister Tobias Billström om kritiken.

David Qviström
08-462 28 15
david.qvistrom@kyrkanstidning.se

De som enligt förslaget ska omfattas av försörjningskravet är tredjelandsmedborgare, det vill säga medborgare utanför EU, EES och Schweitz, samt statslösa.
 
Kravet gäller inte flyktingar, men väl vissa grupper av skyddsbehövande i övrigt: de som får stanna av ”synnerligen ömmande skäl” (idag många afghaner och somalier), ”skyddsbehövande i övrigt på grund av miljökatastrof” (en kategori som enligt prognoserna kommer att växa), samt ”skyddsbehövande på grund av andra svåra motsättningar i hemlandet” (idag en stor andel från Irak och Somalia).