Hon kämpar för en öppen kyrka

Hon har bara jobbat en månad, sen september förra året har hon varit föräldraledig med adoptivbarnet Samuel, men vardagen har redan snurrat i gång med full fart. Ingrid Skäremo är präst i Uppsala domkyrkoförsamling och har precis hunnit klämma in tre skolavslutningar på en dag. 

Hon är församlingens barn- och familje­präst och funderar mycket över hur kyrkan ska göra gudstjänster för barnen. De är ju också medlemmar. Ingrid Skäremo har märkt att de gudstjänster som hon firar med Öppna förskolan med barnen i ring på golvet inte riktigt räknas. De betecknas snarare som gitarrstunder.

Alla ska med
– Idealet är fortfarande söndagens gudstjänst. Men hur skapar vi en gudstjänst så att alla är med, även barnen, säger Ingrid Skäremo.

Den öppna kyrkan. Det är den Ingrid Skäremo kämpar för. 

– Jag har sett så mycket i arbetet och i övriga samhället vad gränsdragning ställer till med och sårar människor, säger hon.

Ingrid Skäremo funderar en stund innan hon fortsätter:

– När jag var med i den kristna studentrörelsen och debatterade med evangelikala grupper tyckte en del att jag inte var tillräckligt kristen. Jag vet hur sårande det är när någon definierar ut en. De trodde sig kunna definiera Gud. Religionsbilden blev så snäv att jag inte rymdes, säger hon. 

Mot det avgränsande
– Jag vill att Svenska kyrkan ska vara en motpol mot allt det där. Mot allt det konservativa, avgränsande.

Hon upptäckte Öka, Öppen kyrka ­– en kyrka för alla när Britta Olinder, vice ordförande i riksstyrelsen för nomineringsgruppen, ringde runt till församlingar inför förra kyrkovalet. När Britta Olinder berättade för Ingrid Skäremo vad de stod för tänkte hon ”wow, äntligen någon som är tydlig med sina åsikter om att kvinnor har ett självklart tillträde till prästyrket. Och äntligen någon som är tydlig med att homosexuella har samma rättigheter som alla andra”. Hon hade saknat en sådan nomineringsgrupp. Att gå med i ett politiskt parti för att verka som förtroendevald i kyrkan var uteslutet. Ingrid Skäremo tycker inte att partipolitiken har med Svenska kyrkan att göra.

– Kyrkan ska stå fri från den politiska makten i samhället. Och det kan den inte vara om den styrs av politiska partier. Jag har respekt för dem men tycker ändå att det är en slags anomali att partipolitiken ska vara grund för kyrkan, säger hon. 

"Har ingen teologisk linje"
– Det vore mer intressant om de förtroendevalda grupperade sig utifrån frågan om vad de tycker att kyrkan ska vara. De politiska partierna har ingen teologisk linje. 

Att Ingrid Skäremo vill ha en kyrka för alla handlar också om kyrkosyn. Hon återvänder flera gånger till Luther. Också rörmokaren, läraren, bibliotekarien kan sprida evangeliet. Grundprincipen är att Kristus finns i alla människor, säger hon. 

Men att Svenska kyrkan har varit statskyrka betyder också mycket för hur hon ska fortsätta verka. Svenska kyrkan kan aldrig bli som vilket annat trossamfund som helst, hon har ett arv.

Ingen gräns mellan troende och icke-troende
– Nästan alla människor har en relation till Svenska kyrkan. Det finns mer solidaritet till kyrkan än vad som oftast kommer fram, det är viktigt att komma ihåg. Även de som inte firar gudstjänst måste kunna få göra sin röst hörd. En kyrka utan gränser mellan troende och inte, det är den jag vill värna.

Så klart är detta omdiskuterat. För ska det finnas några krav på medlemmarna? Nej, säger en del. Ja, säger andra, och hävdar att en kravlös kyrka kan bli en tom kyrka utan innehåll. Det håller förstås inte Ingrid Skäremo med om. En kyrka kan vara både öppen och tydlig, samtidigt. 

Hon ger ett exempel:

Tänk dig en grupp konfirmander. Alla som vill får vara med. Men så börjar några förstöra för de andra.

– Självklart måste jag sätta stopp. Jag har ett ansvar att visa vad jag som präst står för, säger hon. 

Hon ger ett annat exempel: 

Tänk dig en präst i en församling som säger: jag kan inte ta emot mörkhyade personer till nattvarden. 

Måste vara tydlig
– Då är det klart att jag måste vara tydlig och säga att en sådan åsikt inte är acceptabel. Det är ett extremt exempel men ibland måste man använda sådana för att visa på hur verkligheten är, säger hon.

– Det lidande som de homosexuella har fått utstå kan inte en heterosexuell sätta sig in i. Att inte räknas, det är ofattbart.

Nyligen beslutade kyrkostyrelsen att äktenskapet ska gälla alla par. Svenska kyrkan har alltså varit tydlig, och öppen, samtidigt.

Men en tydlig åsikt kan också leda till att man själv stänger ute andra. Ingrid Skäremo är medveten om det. Om att det finns präster som kan känna sig diskriminerade och utträngda nu – den kyrka som de kom till är inte densamma längre.

– Det kommer alltid att finnas olika tolkningar om vad det är att vara kyrka. Om evangelium ska få någon betydelse, om kyrkan ska vara något annat än museum, måste den ständigt reformeras. Svenska kyrkan utesluter ingen men några utdefinierar sig själva.

Elisabet Sandberg
08-462 28 06
elisabet.sandberg@kyrkanstidning.se 

Ingrid Skäremo
Ålder: 51 år
Familj: Man och fyra söner
Bor: I centrala Uppsala
Nomineringsgrupp: Öppen kyrka – en kyrka för alla
Kyrkopolitiska uppdrag: Ledamot i kyrkomötet
Yrke: Präst
ÖKA har ökat sin närvaro inför årets kyrkoval, nu finns det listor med förtroendevalda i nio stift. Ingrid Skäremo ställer upp för val till kyrkomötet och stiftsfullmäktige.