I Märsta växer människorna med morötterna

– Det är inte bara växterna som växer här. Det gör människorna också.
Det säger Dalal Jafaar Memar, trädgårdsmästare och arbetsledare för projektet Växtnära kompetens i Märsta. Hon är utbildad agronom och har tidigare arbetat som arbetsledare för sextio anställda i Bagdad.
Idéen till odlarprojektet kom till som en efterdyning av påsk­uppropet.
– Vi kände att vi ville göra något rent konkret. Det här är integration i praktiken, säger projektledaren Carina Hedin.
Målgruppen är långtidsarbetslösa och långtidssjukskrivna, nästan alla med utländsk bakgrund. Ett av syftena är att ta tillvara på de som kommit hit från andra länder och som har odlingsbakgrund.

När Dalal Jafaar Memar kom till Sverige för fem år sedan blev hon besviken på Sveriges sätt att behandla högutbildade invandrare. Varför fick de inte en chans att visa vad de kunde?
Hon var själv långtidsarbetslös innan hon fick möjligheten att börja arbeta för Svenska kyrkan i Märsta.
– Jag blev chockad när jag förstod att många högutbildade invandrare arbetade som diskare och städare här. Nu får jag hjälpa andra att komma vidare.
För närvarande ingår tio personer i projektet. Deras arbete gör att församlingarna kan sätta egenodlade blommor på sina altare. Dessutom finns blommor till utsmyckning och grönsaker att använda till de populära soppluncherna. Grönsakerna har även sålts på lokala marknader och utanför kyrkan. Man har varit med på en hembygdsdag och nyligen hölls en skördeauktion i Vallsta församlingshem för att samla in pengar till världens barn. Det inbringade drygt elva tusen kronor.

Marken man odlar på ligger alldeles intilll Husby-Ärlinghundra kyrka i Märsta norr om Stockholm. Till en början hade man sju tusen kvardatmeter mark som församlingen fått i arv. Nu har dessa utökats med två hektar mark som i framtiden är tänkt att användas som gravmark. Men fram till dess odlas här grönsaker, rotfrukter och mängder av olika snittblommor. Allt självklart ekologiskt odlat.
En av dem som varit drivande för att projektet kunde bli verklighet är Susanne Hedman Petersson, kanslichef och nu ytterst ansvarig. När hon först hörde talas om projektet tyckte hon att det lät spännande.
– Här får vi som kyrka en möjlighet att vara en aktiv samhällsaktör. Vi hjälper människor att växa och hitta ut på arbetsmarknaden igen. Samtidigt som vi arbetar rent handgripligt för miljön. Det inger framtidshopp.
Själv har hon en kolonilott där hon odlar flitigt, så hon vet hur gott de ekologiskt odlade morötterna smakar. Sen ligger det i tiden med närodlat.
– Man kan säga att kyrkan genom projektet svarar upp mot den stora efterfrågan på närodlat som finns idag, menar hon.

När vi möts ute på odlingarna börjar hösten ta ut sin rätt. Det mesta av grönsakerna är skördade. I dag jobbar gruppen med komposterna och att ta vara på pumporna och de stora solrosorna. Dalal Jafaar Memar tipsar om att man kan steka solrosfröna i en stekpanna utan fett.
– Då kommer nötsmaken fram. Sen kan man äta dem med lite salt på som snacks eller lägga på en sallad. Det är jättegott.
För Asmahan från Palestina är det hennes första dag i projektet. Hon har inte fått till de rätta kläderna ännu. Här behövs rejäla skor och vindtät jacka. Asmahan kom till Sverige för sju år sedan och har varit arbetslös länge.
– Det är så svårt att få jobb, så jag är så glad för detta. Det är tråkigt att bara gå hemma. Man vill känna sig behövd.

Nilufar från Iran, som tidigare arbetat inom äldreomsorgen, håller med.
–Jag tycker om att odla och man mår så bra av att vara ute och arbeta. Jag älskar naturen här i Sverige, även om det är mycket annorlunda från mitt hemland.
Arbetsledaren Dalal Jafaar Memar berättar om att flera i gruppen var deprimerade när de kom till gruppen. Det tär att stå utanför arbetsmarknaden.
För egen del tycker hon att hon fått ett bättre självförtroende i Sverige.
– Det är mer demokratiskt. Som människa känner man sig mer värdig här.
Men allt har inte varit guld och gröna skogar sedan gruppen med stor entusiasm börjat odla upp marken intill kyrkogården. Det har funnits en del samarbetsproblem, framför allt mellan den ordnarie personalen i pastoratet och projektets mångkulturella grupp.
– Inledningsvis har det varit en del kulturkrockar, säger kanslichef Susanne Hedman Petersson. Det har handlat om allt ifrån att dela rum, till språksvårigheter och en rädsla från de som arbetat länge hur samarbetet ska fungera: vem ska städa och kommer det att bli stökigt på kyrkogården nu?
– Här möter vi människor från alla världens hörn. Genom goda samtal och att vi har lärt känna varandra så har vi kunnat lösa de problem som uppstått. Vi är en bit på väg men vi är inte framme ännu.

De ansvariga för projektet är överens om att om man bara vågar fånga möjligheten och inte är rädd för de utmaningar som uppstår, så kan man bygga en mer levande kyrka. För hur många församlingar säger inte att de vill ha nya medlemmar?
Som ett exempel berättar de om Mutaza Haiji, som är född i Pakistan, uppvuxen i Tanzania och som kom hit för kärlekens skull. På hembygdens dag var han engagerad och predikade i kyrkan.
– Han är en god talare. Han fick så god respons på sin predikan som handlade om det vi alla har gemensamt.
I framtiden är det meningen att projektet ska bära sig ekonomiskt. För att förlänga odlarsäsongen håller man nu på att bygga två växthus. Grunden är redan gjord, bygglov sökt och till nästa vår ska växthusen stå klara redo att börja odla i.


Anna Hedenrud
Tel 010-199341
anna.hedenrud@kyrkanstidning.se