Inför vem ansvarar ideella organisationer?

Resultatet av undersökningen visade att trots att nästan alla hyllar öppenhet är det ändå många, som inte tycker att man behöver låta sig granskas av exempelvis medierna. 

En av tre organisationer valde också att inte lämna ut sina styrelseprotokoll till Kyrkans Tidning, ofta med hänvisning till personalärenden eller affärshemligheter. 

– Det här med protokollen var instrumentellt, eftersom det är ett internt dokument som alla organisationer har. Men det som är intressant, och det verkliga målet med undersökningen, är de resonemang som genereras kring öppenhet, sade undersökningens upphovsman, journalisten David Qviström, i seminariets inledning. 

– Frågan är ju om vi behöver ett regelverk, eller om de överenskommelser vi har i dag är nog. Och hur organisationerna ser på transparens. Det har visat sig att många organisationer är ogenomtänkta på det här området. Resultatet spretar. Från de som tyckte jag begick en olaglig handling till dem som såg det som självklart att lämna ut styrelseprotokollen. 

Att frågan är komplex framgick med all önskvärd tydlighet när panelen, som bestod av Anders Ahlberg, chefredaktör för Kyrkans Tidning, Göran Pettersson, generalsekreterare för Forum för Frivilligt socialt arbete och Per Westberg, ordförande för Stora Sköndal, klev upp på scenen. 

– Vi lämnade ut löner och arvoden och inte protokoll, inledde Per Westberg, och det på grund av affärshemligheter och att vi dokumenterar väldigt mycket av det vi gör och då är protokollen inte rätt väg att öka offentligheten. 

Göran Pettersson välkomnade granskningen, men underströk att varje organisation är suverän och bestämmer själv vad som ska lämnas ut. 

– Den största ansvarslojaliteten är alltså gentemot organisationens idé. Sedan väljer man själv hur man verkställer. Det är otroligt viktigt att det är organisationen som bestämmer detta och inte Kyrkans Tidning. 

– De gamla tryckfrihetskämparna hade suckat djupt, om de hört er, invände Anders Ahlberg. Det stora paradigmskifte som infördes i mitten av 1700-talet innebar ju en grundläggande princip om att allt är offentligt och öppet, att det inte ska vara upp till var och en att bedöma detta. 

– Det handlar om att vi vanliga människor ska ha tillgång till flödet om hur vår offentlighet sköts. 

– Men det som gäller för offentlig förvaltning måste inte nödvändigtvis gälla ideella organisationer, åtminstone inte på samma sätt, invände Göran Pettersson. 

– Det skulle vara förödande för en mängd röstbärande organisation om de tvingades följa en sådan övergripande princip. Tänk på ANC, eller Ship to Gaza-arbetet om de tvingats till transparens, det hade varit obehagligt. Att ha en obligatorisk öppenhet där även förtryckarregimer får tillgång till allt är jag väldigt tveksam till. 

Men Anders Ahlberg underströk att det finns en rad undantag från offentlighetsprincipen redan i dag.
-Offentlighetsprincipen omfattar ungefär ett blad. Alla undantagen och reglerna för sekretess, ja, det omfattar nästan lika många blad som i en psalmbok.
– Men var går då gränsen för allmänintresset, undrade moderator Hanna Broberg, chef för Överenskommelsekansliet. 

– Hur går det för de organisationer som hjälper utsatta? Som missbruksorganisationer, eller kvinnoorganisationer? 

– Ja, att vi behöver en sekretesslagstiftning är på sitt sätt sorgligt, men det är ju för att skydda den enskilde, sade Anders Ahlberg.
– Fast för alla som hamnar i utförarrollen finns skäl att öka granskningen, sade Göran Pettersson
– Jag tror vi som arbetsgivare kan stimulera till en öppenhet. Låt folk gnälla även om vi tycker har fel, sade Per Westberg. 

Jo, men i vilken grad är ni ansvariga gentemot allmänheten, undrade Hanna Broberg
– Våra brukare är allmänheten, så vi är jätteansvariga. Det handlar om att förvalta värdegrunden, sade Per Westberg och tillstod att också en "vanlig kille i Farsta" har rätt att få veta vad som händer på Stora Sköndal. 

– Jo, nog ska man ha en desk som svarar på frågor och även förklarar varför man inte kan lämna ut vissa uppgifter.
Erik Amnå, ordförande i studieförbundet Bilda, tyckte det var en viktig debatt som tidningen fört fram.
– Den kommer lägligt och utmanar vår identitet som idéburna rörelser. Kom ihåg att en ökad insyn är prislappen för ett ökat umgänge med stat och kommun.
- Frågan är om detta är ett pris som vi är beredda att betala? Det är en oerhört väsentlig, men ibland obehaglig debatt.

Annika Ahlefelt 08-462 2804

Fotnot: Seminariet i Almedalen arrangerades av Forum för frivilligt socialt arbete och Kyrkans Tidning.