Invandrarna väljer frikyrkan

Allt detta framgår av en bok som statsvetaren Magnus Hagevi vid Växjö universitet snart släpper. 

– Förorternas människor är inte religiöst ljumma, man är antingen varm eller kall, kommenterar Hagevi det faktum att så många inte är religiöst anslutna alls.

– De som tar avstånd gör det tydligt. 

En fjärdedel tillhör Svenska kyrkan
Att Svenska kyrkan har problem i de stora miljonprogramsområdena kommer knappast som en överraskning. Medan ungefär tre fjärdedelar av alla svenskar är medlemmar i Svenska kyrkan, lockar den gamla statskyrkan endast en dryg fjärdedel av dem som bor i de fyra undersökta Göteborgsförorterna Bergsjön, Gård­sten, Hjällbo och Norra Biskopsgården. 

De invandrardominerade samfunden som Katolska kyrkan, olika ortodoxa och österländska kyrkor samt de muslimska församlingarna samlar relativt sett betydligt fler anhängare i de fyra områden än i hela Sverige, vilket heller knappast är särskilt förvånande. Frikyrkligheten går det bättre för: Andelen frikyrkomedlemmar är ungefär lika många i riket som helhet som i de fyra Göteborgsförorterna. 

– Frikyrkor som pingströrelsen är internationell. Den är också tydlig i sin profil. Det gör att man klarar sig väl, tror Magnus Hagevi.

Karismatiska och konservativa lockar
Men han misstänker att det finns en skillnad mellan olika frikyrkosamfund. Underlaget är för litet för att brytas ner samfund för samfund, men hans intryck är att de yngre, mer karismatiska och mer konservativa, frikyrkor som pingströrelsen och Evangeliska frikyrkan klarar sig bättre än de äldre som Missionskyrkan och Baptistsamfundet.

– Återigen handlar det om tydlighet.

Svenska kyrkan förlorar alltså stort i förorterna. 

– Det hade varit mer förvånande om man lyckats hålla ställningarna, nu är skillnaden märkbar. 

– Bland första och andra generationens invandrare förlorar Svenska kyrkan närmare hälften.

Varför? 

– Just för att den är så svensk. Svenska kyrkan! Där man är med av tradition, svarar Hagevi.

Tycker Svenska kyrkan är profillös
Han tror också att det handlar om att Svenska kyrkan upplevs profillös i förorterna. Svenska kyrkan är mer förvaltande och inriktad på religionsdialog än på evangelisation, menar Hagevi. Det som tilltalar den religiöst ljumme svensken i gemen går alltså inte hem i förorternas tydligare polariserade religiösa miljöer.
Ändå är det värt att notera att Svenska kyrkan — trots det stora tappet — fortfarande är det enskilt största samfundet i de fyra förorterna.

Hur pass representativa är då Bergsjön, Gårdsten, Hjällbo och Norra Biskopsgården för alla miljonprogramsområden? Magnus Hagevi tror inte att det skiljer särskilt mycket över landet som helhet. Däremot kan det finnas enskilda olikheter. I till exempel Botkyrkas och Södertäljes höghus med sina många assyrier och syrianer lär de ortodoxa och österländska kyrkorna vara starkare än de muslimska samfunden och föreningarna.

Skulle man sätta en sammanfattande rubrik över förorternas andliga landskap blir det ”religiöst pluralistiskt”. Övertygade ateister sida vid sida med troende kristna och muslimer av olika riktningar. Kryddat med andra religioner som hinduism. Skillnaden mot Genomsnittssverige, där Svenska kyrkan på ett helt annat sätt fortsätter att trona i ensamt majestät, är slående. 

Erik Lindfelt

Religiös orientering      Hela Sverige        Bergsjön, Gårdsten, 
                                                                Hjällbo, 
                                                                N:a Biskopsgården
                                        (procent)                       (procent)

Konfessionslös                        15                                31
Svenska kyrkan                      74                                28
Katolska kyrkan                        2                                 4
Frikyrka                                   5                                  4
Ortodox kyrka                          1                                  6
Islam                                       2                                24
Övriga                                      1                                 3

Data från SOM-institutet (samhälle, opinion, massmedia) vid Göteborgs universitet. Antalet nationellt svarande var 1 686, i de fyra Göteborgsförorterna 2 849. Tabell från boken Politisk opinion och religiositet i Västra Götaland av Magnus Hagevi (Sekel Bokförlag 2009).