Kritiker och ointresserade nobbade kyrkovalet

Men det finns också andra skäl att inte rösta den 20 september:
– Vissa grupper tycker inte att kyrka och politik  hör ihop. Att inte rösta blir för dem en kritik mot systemet med politiska val i kyrkan, säger Jonas Bromander, enhetschef på analysenheten i kyrkokansliet.
Han var ansvarig för den utvärdering som gjordes av kyrkovalet 2005. Rapporten visar att de som har en stark relation till Svenska kyrkan också  röstar i kyrkovalet. Därmed är det personer över 50 år som dominerar.
– Bland ungdomar var det få som röstade i kyrkovalet 2005. Vid valet 2001, då 16-åringar fick rösta för första gången, var det något bättre, säger Jonas Bromander.
– Valdeltagandet stiger i takt med ökande ålder. Det stämmer överens med den kyrkliga aktiviteten.
Jonas Bromander menar att många  inte riktigt ser hur valet ska kunna påverka den egna relationen till kyrkan.
– Därför blir det ointressant att rösta.

Inte heller den som tycker att de kyrkliga handlingarna dop, konfirmation, vigsel och begravning är viktiga kan se hur just de handlingarna skulle påverkas av ett kyrkoval.
– Då kan det i stället bli så att, om man röstar, så blir det som i riksdagsvalet.
Den tendensen har visat sig också i tidigare val, till exempel i den enkät som gjordes efter valet 2001.
I undersökningen från kyrkovalet 2005 svarar hälften att de inte kände sig tillräckligt insatta för att rösta. Nästan lika många kände sig otillräckligt informerade vid valet 2001.
– Det  är väldigt svårt att nå ut med information i dag. Att sätta sig in i kyrkopolitiken och få rimlig information är ännu svårare. Det finns  en del trösklar att ta sig över för att ta till  sig den informationen.

Därför är det enligt Jonas Bromander inte särskilt förvånande att många känner sig oinsatta och kanske därför avstår från att rösta.

Enligt utvärderingen grundar sig människors motiv att rösta i kyrkovalet  dels i ett demokratiskt-politiskt intresse och dels i ett intresse för kyrkan.

– Ibland sammmanfaller de båda motiven, och ibland är det antingen intresset för kyrkan eller intresset för demokratin som gör att medlemmar väljer att rösta i kyrkovalet.
Till viss del tror han att det går att öka andelen röstande med bättre information om kyrkovalet.
– Men det finns också en systemkritik av själva valsättet som kanske gör att många avstår från att rösta.
– Informationen måste också visa vilka skillnader det finns mellan de nomineringsgrupper som finns i valet. Om de skillnaderna blir tydliga och motsättningarna mellan grupperna kommer fram så ökar sannolikheten att människor  röstar.

Detta visade också utvärderingen av valet 2001.

– Konflikter och det obekanta är viktiga för att få upp intresset för kyrkovalet. Till exempel om det kommer ett nytt parti oavsett vad det heter, säger tidigare professorn i religionssociologi Göran Gustafsson.

När Sverigedemokraterna deltog i kyrkovalet 2001 för första gången fick det en klar effekt på valdeltagandet som ökade med drygt två procent. Många ville stoppa partiet.
– Det var den mest påtagliga effekten i kyrkovalet 2001.

Att tona ned skillnader mellan nomineringsgrupper kan alltså påverka valdeltagandet negativt.
Den nya möjligheten att väljarna i år får sätta tre kryss i stället för ett är, enligt Jonas Bromander, svårbedömd för valdeltagandet. Göran Gustafsson tror att personvalet kan bidra till att personer från små nu sammanslagna församlingar kryssas in för att vara den lilla ortens talesperson.

Jonas Bromander ser ändå en möjlighet till ökat valdeltagande:
–  En utmaning för Svenska kyrkan är att nå den engagerade ungdomsgeneration som vi har i dag inför kyrkovalet.

Lennart Lundberg
08-462 28 08
lennart.lundberg@kyrkanstidning.se