Kyrkans musikskola populär mötesplats

En grupp pensionärer har just avslutat dagens körrepetition och sätter på sig sina ytterkläder, tre tonårstjejer har pratande dröjt sig kvar efter gitarrkursen och en handfull barn i mellanstadieåldern springer om varandra på väg in i musikrummet för pianolektioner.
– Det är väl utnyttjade lokaler här, säger komminister Marie Ullenius som är samordnare för verksamheten i S:t Lukas musikskola.
Det är inte bara lokalerna som är välutnyttjade i S:t Lukaskyrkan i Järfälla, det är även personalen, initiativen och idérikedomen. År 2009 tog idén om en bredare musikverksamhet i Järfällas församlingar, norr om Stockholm, form. Den dåvarande komministern insåg att de anställda kyrkomusikerna även var utbil-dade pedagoger.
– De är en fantastisk resurs och musik och dans är kreativa uttryck som hör hemma i kyrkan, säger Marie Ullenius.

Så sedan ett år tillbaka ingår det i kyrkomusikernas tjänst att driva pedagogisk musikverksamhet. Ut­över deras arbete har tre lärare utifrån anställts på deltid för att hinna undervisa de drygt 70 musikeleverna och de runt 20 dans­eleverna. En av dessa lärare är musikpedagogen Christer Andreas. Han ger exempel på hur han arbetar i sina gitarrgrupper.
– I dag sa en tjej att hon ville spela In the club med Danny Saucedo. Det är ingen låt jag har koll på så jag letade reda på den på Spotify och gjorde ackorden lite enklare och efter tre minuter satt gruppen och övade på låten, förklarar han.

– Jag vill ta vara på ungdomar­nas initiativ. Det är aldrig någon som frågar dem vad de vill annars och om låtvalen kommer från de själva är chansen större att dem övar mer och tycker att det är roligt att lära sig, säger Christer Andreas som medger att även han lär sig nya låtar, hela tre stycken bara den här dagen.
Förutom gitarrspel driver musikskolan även undervisning i piano, orgel, fiol, trumspel, balett och mix­ad dans. En del av undervisning­en fungerar som ett komplement till den kommunala musikskolan som har långa köer till sin verksamhet.
– Innan vi startade ringde vi faktiskt till Järfällas kommunala musikskola för att se vilka instrument det var längst väntetid
på, det var på piano och gitarr så vi riktade in arbetet på de instrumenten. Vi vill inte alls konkurrera med deras verksamhet, säg­er Marie Ullenius.

I andra fall driver S:t Lukas mer originella klasser. Orgelspel enligt en speciell pedagogik inriktad på barn i tre- till fyraårsåldern är något sådant. Och kyrkans vaktmästare har specialbyggt träpedaler till orgeln som barnen kan nå när de spelar.
– Det saknas utbildade organister i landet. Vi har just nu sex stycken barn som lär sig spela så bristen kanske är mindre när de har blivit vuxna, säger Marie Ullenius skämtsamt.


Denna termin har musikskolan även dragit igång dansundervisning i S:t Lukas kyrka.
Priserna på den kommunala musikskolan och på S:t Lukas musikskola är ungefär samma, runt tusen kronor per elev och termin och eftersom de anställda är utbildade pedagoger följer de ungefär samma mönster. Det som skiljer något från övriga musikskolor är uppspelningstillfällena, där gudstjänster och religiöst inspirerat innehåll står på schemat för S:t Lukas klasser. Tre gånger per termin har de större uppspelningar där näst intill alla elever medverkar och där emellan har de mindre uppspelningar vid kyrkans kaféservering, på äldreboenden och vid gudstjänster.

– Vi vill att dans- och musikverksamheten ska vara integrerad med resten av församlingsarbetet och ser därför gärna att eleverna deltar i vår verksamhet på sitt sätt, säger Marie Ullenius, som menar att musikskolan faller in i alla delar som en församling ska jobba med, mission, diakoni, gudstjänst och undervisning.
Christer Andreas förklarar att eleverna är med och utformar uppvisningarna men att repertoaren anpassas efter uppspelningstillfällena.
– Julshowerna ser nog temamässigt ganska lika ut här och på andra musikskolor. Det som skiljer sig kan vara att vi anpassar oss efter söndagarnas kristna teman när vi spelar på gudstjänster, säg­er han.

Varken han eller Marie Ullenius har märkt att någon elev skulle vara tveksam till att spela eller dansa i kyrkorummet eller spela musik med kristet tema.
– Men det mesta handlar ju om sådant som är lätt att ta till sig, som fred och kärlek, säger Marie Ullenius.
När eftermiddagen börjar
över­gå i kväll kommer fler föräldrar med sina barn. När ytterkläderna åker av och ersätts av rosa dräkter är det tydligt att det har blivit dags för dansundervisning. När de tio flickorna värmer upp får de förskoleverksamhetens väl upplysta innebandyrum att likna ett rosa tyllhav.

Denna termin är den första för dansverksamheten i S:t Lukas kyrka och det finns hittills två grupper. Precis som med musikverksamheten kom dansgrupper­na i gång genom att det fanns naturliga resurser att tillgå.
– En av mammorna som var här för att döpa sitt barn är utbildad danspedagog och hon var intresserad av hålla i barngrupper på kvällarna, säger Marie Ullenius.
Hon har redan påbörjat planeringsarbetet inför hösten och det kan eventuellt bli fler dansgrupper då intresset är stör­re än vad det finns plats för i dag. Det gäller även musik­klasserna, där det red­an står ett tjugotal elever i kö.

– Vi är jätteglada att så många är intresserade och att vi växer men vi börjar få ont om utrymme i den här kyrkan så vi kommer att öppna undervisning i fler av församlingens kyrkor framöver.
Marie Ullenius ser mycket positiva effekter av musikskolan. Hon menar att många hittar till kyrkan som annars inte är engagerade i verksamheten men mest glad är hon för att lektionerna och konserterna fungerar som bra mötesplatser.
– Här kan människor mötas över generationsgränserna och skapa nya kontakter, säger hon.

Hon skulle gärna se att musikskolan fick växa ännu mer men det skulle behövas mer organisation och planering för det.
– Men allt är en fråga om prioriteringar, medger hon.
Efter uppvärmningen börjar dansgruppen repetera inför sin första uppvisning. Under palmsöndagens gudstjänst ska de nämligen gå på rad genom kyrkans mittgång och vaja med palmblad i händerna i takt till musiken. Vilket inte är det lättaste när de samtidigt ska hålla en armlängds avstånd till dansaren framför och gå i takt med dansaren bredvid.F

Helena Hägglund