Kyrklig vigselrätt får allt mindre stöd

Det visar Kyrkans Tidnings stora valenkät med 263 riksdagskandidater. För fyra år sedan, inför valet 2006 svarade 64 procent av riksdagskandidaterna att kyrkorna absolut ska få behålla sin vigselrätt. Nu har den gruppen krympt till 37 procent, en markant förändring.
–Tendensen är klar. Det är inte så förvånande, säger Cristina Gren­holm, chefsteolog och direktor för sekretariatet för teologi och ekumenik i kyrkokansliet i Uppsala.
Starkast stöd för att förbehållslöst få fortsätta viga får kyrkorna från Folkpartiet, drygt 70 procent och från Moderaterna, 55 procent.

Ett svarsalternativ som ökar starkt är ”enbart de samfund som accepterar att viga samkönade par” ska få behålla vigselrätten. 2006 svarade knappt var femte riksdagskandidat, 19 procent, så. Nu har gruppen vuxit till nära var tredje, 32 procent. Med den reservationen finns det alltså, tillsammans med dem som svarar absolut ja, en tydlig majoritet för att kyrkorna ska få behålla vigselrätten. Största andelen kandidater som kräver att samfunden ska viga samkönade par har de rödgröna partierna. 65 procent av miljöpartisterna och nära hälften av S- och V-kandidaterna svarar så.
– Det finns ett fortsatt förtroende för kyrkor och samfund som är gott att se, säger Cristina Grenholm.
– Avståndet mellan att vara medborgare i Sverige och medlem i Svenska kyrkan ökar. Avståndet mellan de statliga organen och Svenska kyrkan ökar, på gott och ont. Då är det roligt att människor ändå vill ingå äktenskap i kyrkan, tycker hon.

Även de som vill införa borgerligt civiläktenskap har ökat från 14 procent till 25 procent, alltså var fjärde kandidat.
Till dem hör till exempel kristdemokraten Lennart Sacrédeus, från Mora.
– Äktenskapslagstiftningen borde rivas upp och ersättas av en civilrättslig lag med äktenskap för man och kvinna samt partnerskap för enkönade par, säger han.
Lennart Sacrédeus tror att den åsikt han har kommer att bli det som gäller i framtiden.
– Men det kommer att dröja ett antal mandatperioder, alltså mellan 10 och 20 år, innan det sker. Det kommer att gå i den riktning som vi önskar, säger han.

Det tror inte Maarit Jänterä-Jareborg, professor i internationell privaträtt och internationell processrätt i Uppsala.
–Valfriheten mellan kyrklig och borgerlig vigsel som finns i alla de nordiska länderna, har ett värde i sig bland annat för att den bejakar mångfalden i samhället. Men också för att den har stöd bland befolkningen, säger hon. Hon var expert i den utredning som ledde till det nya äktenskapsbegreppet.
Förutom de flesta kristdemokrater, tycker var tredje vänsterpartist och var femte miljöpartist, att civiläktenskap är rätt väg att gå.
Cristina Grenholm ser inte att kyrkans uppdrag kommer att bli helt annorlunda om vi får en ordning där alla äktenskap först måste registreras hos kommunen.
– Vårt uppdrag är att be för och välsigna dem som vill leva i livslång trohet. Det kvarstår alltid, säger hon.
Kyrkomötets läronämnd har konstaterat att kyrkan kan leva med ett obligatoriskt civiläktenskap ur läromässig synpunkt.
– Om det blir borgerlig vigsel kommer vi att fortsätta att erbjuda bön och välsignelse, säger Cristina Grenholm.

Lennart Lundberg
08-462 28 08
lennart.lundberg@kyrkanstidning.se