Kyrkoantikvarisk ersättning måste förändras

Det var budskapet på kyrkomötets seminarium om Svenska kyrkans överläggningar med staten om de kyrkoantikvariska frågorna. 

Förste talare var Henrik Toremark, stabschef hos kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. Han beskrev kyrka-statreformen som framgångsrik, men betonade att det inte handlade om en fullständig skilsmässa. 

Gustav Vasas verk
– Vad Gustav Vasa fogade samman har varit svårt för senare tids människor att skilja åt, travesterade han Bibelns ord om äktenskapet. 

Han berättade om de överläggningar som pågår på tjänstemannanivå om hur det ska bli med den kyrkoantikvariska ersättningen efter år 2009. 

– De handlar inte bara om bidragsnivåer utan också om hur ersättningen ska utformas. 

Brister i fördelning av ersättning
Två granskningar tidigare i år visar på brister i hur ersättningen fördelas. 

Båda de granskarna, Riksrevisionen och Riksantikvarieämbetet, fanns på plats genom sina högsta chefer. 

Riksrevisor Karin Lindell tydliggjorde den konflikt som finns mellan kyrkans och statens intressen när den kyrkoantikvariska ersättningen ska fördelas. 

– Kyrkan har ett brukarperspektiv medan statens intresse är att bevara i så gott och intakt skick som möjligt. 

Överflödiga men skyddsvärda
Denna konflikt blir mest akut när det handlar om kyrkor som Svenska kyrkan anser att den inte behöver för sin verksamhet, men som kan ha ett kulturhistoriskt skyddsvärde. 

– I dag används elva procent av kyrkorna mindre än 19 gånger per år. 37 procent används mindre 49 gånger per år. 

– Antalet outnyttjade kyrkor riskerar att växa, sade Karin Lindell.

Det är just här som problemet blir akut. Den kyrkoantikvariska ersättningen fördelas nämligen efter de ansökningar som kommer in. 

Tillsynen eftersatt
Dessutom är länsstyrelsernas tillsyn mest inriktad på planerade förändringar och den tillsyn som länsstyrelserna själva tar initiativ till får stå tillbaka. Det riskerar att leda till att skyddsvärda kyrkor blir bortglömda.
 
– Det behövs en mer uppsökande tillsyn än i dag. Utan den riskerar kyrkor som inte används att förfalla. 

Maglarps nya kyrka, som revs tidigare i år, riskerar alltså att få efterföljare. 

– Vissa församlingar har inte råd att stå för den egensinsats som den kyrkoantikvariska ersättningen förutsätter, sade Karin Lindell. 

Det leder till att somliga skyddsvärda kyrkor varken söker eller får något stöd. 

Karin Lindell skulle helst se att det fanns ett rikstäckande register över skyddsvärda kyrkor och vilket skick det har.

Riksrevisionen tycker att Riksantikvarieämbetets styrning av den kyrkantikvariska ersättningen inte fungerar. 

Ifrågasatte fördelningen
Riksantikvarie Inger Liliequist spädde på med att ifrågasätta om inte den kyrkoantikvariska ersättningen fördelas utifrån delvis felaktiga premisser. 

– Den ska inte vara en del av den ekonomiska utjämningen mellan församlingarna. Den ska ske genom Svenska kyrkans egna medel. 

Riksantikvarien tycker också att det är för stor skillnad mellan stiftens och länsstyrelsernas sätt att bedöma vad en antikvarisk merkostnad är. 

– Kompetensen att bedöma varierar för mycket mellan olika delar av landet, tycker hon.

Svar nästa år
Svaret på hur staten ser på den kyrkoantikvariska ersättningen efter 2009 kommer alltså i en skrivelse till riksdagen i mars nästa år. Om den också ger svar på frågorna hur det blir med skattefrihet för prästlönetillgångarna och fortsatt lagstadgad rätt att ta ledigt från jobbet för kyrkliga förtroendeuppdrag är mera osäkert. 

– Jag har noterat att de frågorna tagits upp i debatten, säger Henrik Toremark till Kyrkans Tidning efter seminariet. 

– Men de bestämmelserna är tydliga övergångsbestämmelser. Syftet med kyrka-statreformen var ju att jämställa Svenska kyrkan mer med andra trossamfund. 

Lennart Lundberg
08-462 28 08
lennart.lundberg@kyrkanstidning