Kyrkoherdetjänster kan tidsbegränsas

– Fördelen är att den lokala arbetsgivaren och kyrkoherden har ett datum för när de ser över hur allting fungerar. Om vi mot förmodan ser att en kyrkoherde inte uppfyller kraven och förväntningarna kan vi inleda en förhandling om att omplacera eller att avsluta tjänsten, säger Bo Karlsson, ordförande i kyrkonämndens arbetsutskott.

Inga problem bakom
Han tillbakavisar att idén om tidsbestämda anställningar skulle ha kommit till för att förhindra framtida dyra utköp av kyrkoherdar – ”några sådana problem har vi inte”.

Både arbetsgivare och kyrkoherdar blir vinnare, framhåller Stig Fjärstedt, förvaltningschef på Norrköpings kyrkliga samfällighet. En kyrkoherde som inte är tillfreds i en församling kan lämna sin tjänst utan att behöva säga upp sig.– De fyra kyrkoherdarna är vad som än händer garanterade komministertjänster i samfälligheten, poängterar han.

Domkapitlet ogillar idén
Men domkapitlet i Linköping tycker inte om förslaget. Det hävdar att tidsbestämda anställningar på det här sättet är oförenligt med kyrkoordningen.

Peter Lundborg, domprost och vice ordförande i domkapitlet, lyfter fram domkapitlets viktiga roll som garant för att kyrkoherden får predika fritt. Detta utan att det lokala kyrkorådet eller kyrkonämnden lägger hinder i vägen.
– Den friheten garanteras med domkapitlets befogenhetsprövning men skulle sättas ur spel med tidsbegränsade anställningar.

Kan bli förbigånget
Efter sex år skulle ett kyrkoråd som inte tycker om vad kyrkoherden predikar kunna avsluta anställningen, utan insyn av domkapitlet, framhåller domprosten. Enligt kyrkoordningen måste i dag en församling eller samfällighet som vill omplacera, säga upp eller avskeda en kyrkoherde först ansöka om en befogenhetsprövning hos domkapitlet.

Om domkapitlet bedömer att försum­­­melserna handlar om något arbets­rättsligt; ekonomiska oegent­­lig­heter till exempel, lämnar man tillbaka ärendet till den lokala arbetsgivaren. Har kritiken mot kyrkoherden däremot att göra med hur han eller hon lever upp till sina vigningslöften har biskopen och dom­kapitlet tillsynsansvar.

Fel ändra grundläggande förhållanden
Kyrkoherden har ett eget ansvar för att fullgöra sina prästeliga uppgifter. För detta svarar han direkt till biskopen och är inte underställd ett lokalt kyrkoråd eller en kyrkonämnd, påpekar domprosten.

– Med Norrköpingsförslaget sätts befogenhetsprövningen ur spel. Det är fel att en enskild samfällighet ska kunna ändra på grundläggande förhållanden, anser vi. Svenska kyrkan har bestämt sig för att ha en enhetlig ordning över hela landet.

Peter Lundborg menar att den rätta vägen skulle vara att gå via kyrkomötet om de förtroendevalda vill ha en förändring, ”i stället för att hitta på egna regler”.

Inget förbud i kyrkoordningen
Patrik Tibbling, jurist på kyrkokansliet i Uppsala, anser att visserligen ligger det en del i att domkapitlets och biskopens tillsynsfunktion skulle kunna kringgås med sexårsförordnanden.
– Men jag har svårt att se att det finns något uttryckligt förbud i kyrkoordningen mot en tidsbegränsning.

Som han ser det handlar domkapitlets argumentering mer om intentioner och tankegångar i kyrko­ordningen. Patrik Tibbling framhåller dock att det i sista hand är upp till Svenska kyrkans överklagandenämnd att ta ställning till hur kyrkoordningen ska tolkas.

Detta om domkapitlet beslutar sig för att inte behörighetsförklara de fyra kyrkoherdarna med hänvisning till att tidsbegränsningen strider mot kyrkoordningen. Inget beslut är ännu taget från domkapitlets sida men diskussioner pågår mellan parterna.

Yashmin Singh
08-462 28 45
yashmin.singh@kyrkanstidning.se

Församlingen eller samfälligheten kan besluta om uppsägning, avskedande, omplacering och andra disciplinära åtgärder. Men för att värna om ”predikstolens frihet” har domkapitlet fått en form av vetorätt när det gäller sådana åtgärder riktade mot präst eller diakon.

Beslut om exempelvis uppsägning av en präst får fattas endast om domkapitlet har prövat att beslutet inte strider mot kyrkoordningens regler om tillsyn från biskop och domkapitel vad gäller lära, utövande av vigningstjänsten och efterlevnaden av vigningslöften. Det är detta som kallas för domkapitlets befogenhetsprövning.
Källa Församlingsförbundet