Lång diskussion om svordomar i kyrkomötet

- Klart det är ett påhopp på mig. Men det är ju inget nytt, sa Dag Sandahl efter debatten.
Under förra årets kyrkomöte väckte det språk som ledamoten Sandahl använde utanför plenisalen anstöt, då Sandahl enligt sin egen blogg, bland annat yttrade att man inte ”skulle knulla folk i röven”.

I en motion till årets kyrkomöte föreslog Maria Abrahamson (M) och Karin Långström Vinge (FiSK) att en nolltolerans mot svordomar och könsord i kyrkliga sammanhang skulle införas. Precis som sådant språk inom idrotten kan leda till disciplinåtgärder borde etiska riktlinjer och ett etiskt råd ”markera och motverka kränkande behandlingar och uttalanden”, ansåg motionärerna.

Kyrkorättsutskottet går motionärerna halvvägs till mötes och vill uppdra åt kyrkomötets presidium att ”beakta om regler i motionens anda bör utfärdas för Kyrkomötets arbete”. Kyrkomötet röstade senare för utskottets förslag.
- Det är inte okej att smäda en medmänniska, men utskottet menar att sådana överträdelser inte beror på avsaknaden av regler, förklarade Vivianne Wetterling (FiSK) utskottets ställningstagande. Hon hänvisade till att såväl tillsyn som etiska regler redan existerar inom kyrkan.
- Däremot vad gäller ordningen vid kyrkomötet saknas ordningsregler om vad man uttrycker i tal och skrift, förklarade hon det föreslagna uppdraget till presidiet.

- Vårt mål är uppnått – det är inte okej att säga vad som helst, sa Karin Långström Vinge som var nöjd med utskottets behandling av ärendet.
I kyrkomötets efterföljande debatt – möjligen årets märkligaste - avlöstes förmaningar om att bemöta varandra respektfullt och ansvarsfullt å ena sidan, och med beskyllningar om nymoralism å andra. Fredrik Sidenvall (FK) kallade exempelvis prästers grova språk för ”miljöförstöring”, och kyrkostyrelsens förste vice ordförande Levi Bergström manade ledamöterna att både tänka på om de det säger är sant, och om det kan skada motparten, innan de yttrar sig.

- Kanske kunde kyrkostyrelsen ge ut en lista över ord som inte får användas, ironiserade Dag Sandahl som betraktade diskussionen som ett oroande utslag av nymoralismen i samtiden.
På den punkten höll Staffan Holmgren (M) med. Vi lever i en lättkränkt samtid, tyckte han.
Jag tycker inte att man ska svära i kyrkliga sammanhang, men vi måste akta oss för att försöka styra vad andra får säga. Vi måste klara lite utan att bli så känsliga som den här motionen ger uttryck för, sa Holmgren.

Jerry Adbo (S) påminde om vad språkbruket i fråga faktiskt handlar om: det handlar om ett maktspråk för att vakta om en patriarkal struktur. Och i skenet av debatten om yttrandefrihet undrade han vem som vaktar på den så kallade negativa friheten, nämligen den frihet det innebär att slippa diskriminering och kränkande språk.
- Varför är det alltid den som utför en handling som ska ha tolkningsföreträde, sa Jerry Adbo.

- Jag har med förundran lyssnat på debatten. Jag trodde inte att försvaret för svordomar skulle komma här, sa Agneta Brandt (S) som klassföreståndare på högstadiet brukar förmana sin klass att vårda sitt språk för att det annars kan det skada både andra och en själv.
Efter debatten frågade Kyrkans Tidning Dag Sandahl om han ångrar sina yttranden vid förra årets kyrkomöte.
- Inte ett dugg, säger han och beskriver orden som ett rent språkgrepp.

David Qviström
08-462 28 15
david.qvistrom@kyrkotidningen.se