Majoriteten kandidater tillhör kyrkan

Två av tre riksdagskandidater, som svarat på Kyrkans Tidnings valenkät, tillhör Svenska kyrkan. Fem procent tillhör även ett annat samfund och ytterligare åtta procent tillhör enbart ett annat samfund. Det betyder att kristna kandidater dominerar starkt inom nästan alla partier.

Alla som kallar sig kristna är förstås inte flitiga kyrkobesökare. Kristdemokraternas kandidater är inte oväntat de flitigaste kyrkobesökarna. 70 procent av deras kandidater deltar aktivt i det samfund de tillhör. I övriga partier dominerar kandidater som ser sig som kristna, men inte deltar så aktivt i sitt samfund.
– Jag ser mig som kristen men inte som troende, svarar till exempel centerkandidaten Karin Jonsson.

Men två partier avviker från bilden, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Inom MP ser sig en tredjedel som stödmedlemmar, en tredjedel delar kristna värderingar men kallar sig inte kristna. En tredjedel deltar inte aktivt i sitt samfund och en tiondel är aktiva i den kyrka de tillhör.
– Mitt medlemskap i Svenska kyrkan är framförallt en solidaritetshandling med KG Hammar som gjorde ett fantastiskt jobb som ärkebiskop, svarar riksdagsledamoten Marie Utter (MP).
65 procent av toppkandidater­na till riksdagen är medlemmar i Svenska kyrkan. Inte oväntat ligger centerkandidaterna i topp här.
Nära nio av tio C-kandidater är medlemmar. Närmast följer folkpartisterna med 75 procent, Kristdemokraterna med 66 procent, Miljöpartiet och Moderaterna med 65 procent.

Också bland Socialdemokrater­na kandidater är mer än hälften medlemmar i kyrkan. Men bland Vänsterpartiets kandidater på valbar plats är den siffran bara 23 procent. Över hälften av dem säger sig sakna religioinstillhörighet.
I hela befolkningen är 72 procent medlemmar i Svenska kyrkan, alltså en något högre andel än bland riksdagskandidaterna.

Lennart Lundberg