Ny handbok ska ge större rörelsefrihet i gudstjänsterna

Den kyrkohandbok som nu är i bruk kom 1986. Tjugo år senare, 2006, menade kyrkostyrelsen att det var dags för en översyn av kyrkohandboken och man tillsatte både en arbetsgrupp och en referensgrupp.
Men förankringsarbetet visade att det fanns ett större behov av förnyelse och att det inte skulle räcka med en översyn, inte minst på grund av att ett mera inklusivt språk efterfrågas. Därför blev det en revision, ett beslut som fattades av kyrkostyrelsen i december 2009.
– Målsättningen med en förnyad kyrkohandbok är kanske inte primärt att det ska komma fler människor till gudstjänsten. Men de som kommer ska finna det mera meningsfullt att fira gudstjänst, säger Anders Björnberg.

Nog så viktigt i en tid när statistik, staplar och diagram visar att gudstjänstdeltagandet minskar, menar han. Men en reviderad handbok räcker inte ensam för att, om inte vända trenden, åtminstone häva den negativa utvecklingen.
– En varm eller brinnande själ för gudstjänstlivet är avgörande.

Det som framför allt varit efterfrågat i de sammanhang där man upplevt det problematiskt med gudstjänstlivet, är att få lite större frihet att lokalt gestalta gudstjänsten utifrån de egna förutsättningarna. Samtidigt som man vill ha tydliga ramar för var gränsen går när det inte är gudstjänst längre.
– Det är två väldigt viktiga perspektiv som finns i önskemålen. Man ska inte behöva köra hela det högtidliga racet överallt, framför allt inte när det sitter 14 personer i ett hus som rymmer 400. Det blir bara teatraliskt och ingen riktig gudstjänst.
Att man ska känna igen sig i gudstjänsten, från Ystad till Haparanda, är också en viktig princip. Men Anders Björnberg tror att man ska flytta igenkännandefokus lite grann, från de fasta formuleringarnas exakta ordalydelser till det grundläggande skeendet i gudstjänsten.
– Vad är det vi gör när vi firar gudstjänst? Vi samlas, vi läser Guds ord och lyssnar till utläggning av ordet. Vi ber, firar måltid och sänds ut i världen igen. Det är stolparna. De ska kunna kläs i lite olika dräkter från ställe till ställe. Men det grundläggande skeendet ska man kunna känna igen.

Men det finns ytterligare en igenkännandefaktor. Den visar sig i de sammanhang där man tycker att man lyckats med sin gudstjänstsatsning. Det handlar om att det ser ungefär likadant ut på ett och samma ställe från söndag till söndag. Då skapas en hemkänsla och en församlingsgemenskap.
– Det har man inte pratat så mycket om. Vi har nästan bara tänkt geografiskt.
I remissen till domkapitlen har frågan om trosbekännelsen som ett obligatoriskt moment i gudstjänsten varit uppe för diskussion. Frågan till domkapitlen är om obligatoriet ska behållas eller inte. Samma sak gäller syndabekännelsen/bön om förlåtelse vars ställning och placering diskuteras.
– Att trosbekännelsen ska bort har aldrig någon hävdat, understyrker Anders Björnberg. Redan nu är det ju så att man kan byta ut trosbekännelsen mot en tros­psalm. Så det är inget nytt.
– Bara för att något inte är obligatoriskt och påbjudet, innebär det ju inte att det är förbjudet.

Från högkyrkligt håll finns en oro för att den allmänkyrkliga linjen i gudstjänsten ska monteras ner eller naggas i kanten. Men Anders Björnberg ger lugnande besked. I en kommande kyrkohandbok kommer den nuvarande ordningen från 1986, som präglades av högkyrklighetens önskan om kyrklig förnyelse, att vara inrymd i den nya.
– Det kommer att gå att fira högmässa efter 1986 års handbok utan några som helst problem. Valfriheten kommer att bestå.

Den liturgiska musiken kan också stå inför ökad frihet, åtminstone har frågan börjat diskuteras. Vid sidan av det grundläggande materialet kan annan liturgisk musik än den gregorianska bli tillåten.
– Med bärande melodislingor för församlingssången kan musiken ljuda gladare, enklare och mera folkligt.
Också de kyrkliga handlingarna kommer att genomgå en revision. Men detta arbete startar först senare och inleds med ett övergripande seminarium i december i år.

– Ett stort fokus kommer att ligga på dopgudstjänsten, inte minst med tanke på den debatt som var under vintern och våren om arvsyndsläran. Det kommer nog att bli medialt hårdbevakat och teologiskt mycket noga studerat.
– Men nu har det varit viktigast att börja revisionen i de församlingsbaserade gudstjänsterna. Det är där slaget står om gudstjänsten i vår kyrka, säger Anders Björnberg.

 

Tågordning för en reviderad kyrkohandbok

Remisserna från domkapitlen ska vara inne den 11 juni. De bearbetas under sommaren och ska vara sammanställda i början av september.
Därefter ska de teologiska grundprinciperna och mässans grundordning antas och ligga till grund för det fortsatta arbetet.
Ett förslag till ny kyrkohandbok ska börja användas på prov i ett antal församlingar advent 2012. Men också de församlingar som vill ska få vara med och pröva. Förslaget ska finnas i en pdf-fil som alla kan ladda ner.
2015 har Svenska kyrkan en ny kyrkohandbok.