Oenigt om EU:s människosyn

– Vi upplever ett klimat i Europa där de andra, de som står utanför, ses som allt farligare. Det finns ingen logik i detta, men det finns en tendens bland politiker att underblåsa den skräcken, sade Elena Namli. 

– Det finns en slags kvasikonsensus att det finns ett hot utan att vi riktigt vet hur eller vad, påpekade Bjarte Vandvik, generalsekreterare för ECRI, Europarådets kommitté mot rasism (ECRI). 

Tillsammans med migrationsministern deltog de två i ett seminarium i Almedalen om människosynen bakom EU:s migrationspolitik, arrangerat av Svenska kyrkan och Kyrkans Tidning. 

Spikar EU:s migrationspolitik
Migrationsfrågan är högaktuell just nu. Under Sveriges EU-ordförandeskap ska det så kallade Stockholmsprogrammet läggas fast. Det kommer bland annat att reglera EU:s gemensamma asyl- och migrationspolitik under de närmaste fem åren. 

Hur ska man tolka det faktum att medborgarna inom EU å ena sidan ska få ett gemensamt och entydigt asylsystem, å andra sidan högre murar gentemot dem som anses icke önskvärda, undrade moderator David Qviström, journalist på Kyrkans Tidning. 

Så länge vi inte har en helt fri invandring i Sverige och Europa så kommer de här frågorna att uppstå, underströk Tobias Billström. 

Både säkerhet och öppenhet
– Men systemen för asyl ska vara enkla och präglas av balans mellan säkerhetstänkande och möjligheten för människor att kunna komma till Europa så obehindrat som möjligt. 

– Samtidigt är det sant att kopplingen mellan säkerhet, människohandel och fundamentalism nu blivit så komplicerad att migranter ses som potentiella terrorister, sa Bjarte Vandvik.

Vad är det vi beskriver som hot och vad vi har för belägg för det, undrade Elena Namli. 

– Jag vill reservera mig för synen på en jord med nationella gränser. Vi kan lika gärna beskriva samma värld genom att säga att den är global. 

Nyttoinriktad människosyn
Seminariets andra hälft behandlade arbetskraftsinvandring, som ju numera är tillåtet i Sverige, och som gör att människor kan invandra till Sverige på andra grunder än rent humanitära. Kanske är detta en perspektivförskjutning mot en mer ekonomistisk och nyttoinriktad människosyn, funderade David Qviström. 

Bjarte Vandvik menade att vi har behov av att klassificera arbetskraftinvandringen i förhållande till dem som kommer som flyktingar. De olika grupperna får olika rättigheter. Och behandlas utifrån olika värdeskalor.

Men att det skulle pågå en förskjutning från asylpolitik till arbetskraftsinvandring höll migrationsministern inte med om. 

– Vår vision är en mångdimensionerad invandring. Det var inte så bra att bara ha asyl som invandringsskäl, det ger bild av att alla invandrare förtryckta och förföljda. Nu har vi ett sätt att öppna upp Sverige även för andra grupper. 

Annika Ahlefelt
08-462 28 04
annika.ahlefelt@kyrkanstidning.se