Organisationernas kommentarer om offentlighet och insyn

För att pröva viljan att ge insyn i de ideella organisationerna begärde Kyrkans Tidning ut det senaste styrelseprotokollet från 100 organisationer - precis som om en offentlighetsprincip hade funnits i sektorn.
Frågan väckte många gånger uppenbar förvirring, och en rad organisationer har tagit beslut om saken på ett styrelsemöte. Reaktionerna på begäran var allt ifrån ”givetvis” till ”du uppmanar till olaglig handling”.

De organisationer som hade rutiner eller regelverk om öppenhet eller offentlighet visade sig resonera mycket olika om var gränsen för insyn ska gå. En tredjedel (32) av organisationerna bestämde sig för att lämna ut protokollet till Kyrkans Tidning. Men de flesta (57) sa nej.

Nedan följer ett sjuttiotal organisationers argument för och emot att lämna ut protokollet, och deras syn på offentlighet inom den egna organisationen.
David Qviström



De som sa JA och lämnade ut styrelseprotokoll:

ECPAT: ECPAT följer FRIIs kvalitetskod. Koden ställer dock inte krav på att lämna ut styrelseprotokoll. Vi ser dock inga problem med det.

Forum för frivilligt socialt arbete: Vi har inte tagit någon officiell ställning inom Forum till öppenhet/offentlighet mer än att vi stödjer de skrivningar som finns i överenskommelsen mellan Regeringen, Sveriges kommuner och landsting och den idéburna sektorn inom det sociala området kring öppenhet och tillgänglighet. Vi anser att vi ska vara så öppna som möjligt men att det inte får skada vara sig brukare, volontärer eller föreningarnas verksamhet. /Göran Pettersson, generalsekreterare

Hyresgästföreningen: Vad jag vet har det inte förts några djuplodande diskussioner av principiell natur kring öppenhet/offentlighet. Vi lägger ut det vi tycker är relevant, vilket är det mesta. Vi är ju också verksamma i en organisation där vi har motparter, framförallt rör det sig ju om privata och allmännyttiga fastighetsägare. Det kan givetvis vara tveksamt i vilken mån de ska få ta del av våra förhandlingsstrategier och mål inför exempelvis en förhandlingsomgång. Men medlemmarna har ju ett berättigat intresse av öppenhet och kunskap om hyresförhandlingarna varför även den typen av dokument görs publika. Vi har dessutom ett inskrivet krav på att vi ska kommunicera med medlemmarna före, under och efter förhandlingarna. /Anna Wennerstrand, pressansvarig

Svenska freds- och skiljedomsföreningen: Vi anser inte att vårt material skall vara offentligt. Det finns en grundläggande och helt centralt argument för att inte ha fullständig öppenhet. Vi arbetar med människorättsfrågor och kritik av staten och vill inte att svenska staten eller andra stater skall ha fri tillgång till och insyn i verksamheten. Detta är fundamentalt i ett samhälle där civilsamhället skall vara fritt från otillbörlig påverkan från politiskt håll eller från myndigheter.  Vi har flera mycket känsliga verksamheter där offentlighet skulle kunna utsätta människor för mycket stora risker. /Ola Mattsson, Generalsekreterare

Civilförsvarsbundet: Det kan finnas uppgifter som vi behöver hålla internt som är rent arbetsmaterial eller av personlig information, till exempel om enskildas sjukfrånvaro. Men principen är att så långt det är möjligt vara öppen med information. Det har väl egentligen aldrig skrivits på pränt utan det är mer något som genomsyrar Civilförsvarsförbundet. / Anders J Andersson, kommunikationsansvarig

Bygdegårdarnas riksförbund: Nej, jag kan inte påminna mig om att vi haft en diskussion om öppenhet. /Monica Eriksson, förbundssekreterare

KFUK-KFUM Scout: Scoutförbundet har diskuterat öppenhet och protokoll löpande genom åren. Grundprincipen har, som jag uppfattat det, alltid varit att våra protokoll är öppna om någon frågar efter dem, och de har i perioder legat på hemsidan - när de inte har gjort det har det snarare varit för informationsarbetet släpat efter än att vi inte velat lägga ut dem.

2008 antog vi en kommunikationsstrategi, gemensam för KFUK-KFUM i Sverige, som bland annat pratar om öppenhet. I den står inte att protokoll ska ligga offentligt på hemsidan (däremot stadgar, verksamhetsplan och verksamhetsberättelse). Den princip som vi landat i har varit att protokollet samt verksamhetsrapporten är offentlig, resten är att betrakta som interna underlag och sprids inte med automatik. I de fall där beslut kan befaras vara känsliga måste styrelsen vara trygg i att kunna stå för dem, och se till att de formuleras på ett sätt som lämpar sig att kommuniceras; vill man inte att besluten ska vara offentliga kanske man ska ifrågasätta om det var rätt beslut som fattades. /Louise Callenberg, förbundssekreterare

Hela Sverige ska leva: För oss är det självklart att vi ska vara öppna mot även sådana som inte är medlemmar. Vi arbetar för lokal utveckling och där omfattas inte enbart våra medlemmar utan också medborgarna i allmänhet och även föreningslivet mer allmänt. Något formellt regelverk har vi inte ansett oss behöva och heller inte någon avgränsning. Alla våra handlingar är offentliga. Det enda vi inte lämnar ut till vem som helst är vårt adressregister för att skona våra medlemmar och andra att bombarderas av reklamerbjudanden och liknande. /Staffan Bond

RSMH - Riksförbundet för social och mental hälsa: Våra styrelse-, presidie- och förbundsrådsprotokoll finns på vår hemsida. Självfallet har vi en inställning att vi vill vara öppna i vår information och vem som helst kan således få t ex verksamhetsberättelse, inklusive årsredovisning med mera, om man hör av sig till oss. Vi har dock ingen formellt fastställd policy. /Håkan Jarmar, kanslichef

Svenska scoutförbundet: Vi försöker generellt att svara ärligt på de frågor som vi får och att vara frikostiga med information. Våra protokoll från styrelsen och utskott publiceras till exempel löpande på vår hemsida. /Helena Kaså Winqvist, generalsekreterare

Riksidrottsförbundet: RF har en i lag och förordning given myndighetsuppgift, och i denna del är RF underkastad offentlighetsprincipen full ut.   Men även i andra ärenden tar vi utgångspunkt i hög öppenhet och tillgänglighet. När det gäller avtal med våra samarbetspartners redovisar vi dem inte per automatik för utomstående. I bestraffningsärenden, som hanteras av Riksidrottsnämnden (RIN) och Dopingnämnden (DON) förhåller vi oss till sekretesslagar under handläggning. När ett beslut är fattat redovisar vi och tillhandahåller svar en skyndsamt. /Helena Björck

Amatörteaterns riksförbund: Vi har inte diskuterat frågan utan det får nog gälla från fall till fall om någon frågar. /Per Lithammer, generalsekreterare

Svenska scoutrådet: Scoutrådet förespråkar en hög grad av offentlighet, och har sedan en lång tid tillbaka publicerat styrelseprotokoll mm på hemsidan. Vi är en stor och bred rörelse, scoutrådets fem medlemmar har tillsammans nästan 90 000 enskilda medlemmar och dem vill vi naturligtvis erbjuda stor insyn i vår verksamhet. Att vidga kretsen även utanför medlemmarna är inget stort steg. Är någon intresserad av våra förehavanden vill vi gärna ge informationen. /Maria Graner, generalsekreterare

NTF: Styrelsen har inte fört någon principiell diskussion i denna fråga och något regelverk för detta finns inte. Generellt kan sägas att NTF:s verksamhet och ekonomi redovisas öppet. NTF:s verksamhetsinriktning och viktigare policydokument är tillgängliga på hemsidan. NTF lämnar sin årsredovisning och viss annan redovisning till Vägverket. Detta innebär att dessa dokument då också är officiellt offentliga. /Magnus Björnback, kansliansvarig

Svenska Missionskyrkan: Från och med 1996-06-01 ska missionsstyrelsens protokoll i princip vara fullt tillgängliga. För särskilda ärenden och/eller beslut, som styrelsen anser inte bör offentliggöras, till exempel på grund av hänsyn till person eller på affärsmässiga grunder, kan styrelsen besluta om sekretess som sedan kan hävas av missionsstyrelsens ordförande efter samråd med missionsföreståndaren. Möjligheten att sekretessbelägga delar av protokollen har använts i begränsad omfattning, men regeln kräver att utlämnande av protokoll eller uppgifter ur protokoll prövas i varje enskilt fall. /Thord-Ove Thordson, generalsekreterare

Svenska Baptistsamfundet: Det är en intressant fråga just nu för vår organisation. Vi vill vara en transparent organisation, och står för öppenhet. I nuläget har en diskussion just ägt rum angående öppenhet gällande pågående processer och arbetsrapporter. Det gäller bildandet av ett nytt gemensamt kyrkosamfund med Metodistkyrkan och Svenska missionskyrkan och ett antal rapporter som lämnades i januari. De rapporterna ska sammanställas till en remiss, och just nu får vi kritik över att inte lämna ut arbetsgruppernas rapporter. Skälet till att inte göra det; det vill säga vi har inte velat lämna rapporterna i sin helhet till journalister och allmänhet, och inte velat distribuera dem i sin helhet till församlingar, av anledningen att de behöver samordnas och kompletteras innan de blir ett fullgott remissmaterial. För att inte ha olika material ute har vi bedömt detta riktigt, men får kritik för detta. Observera att materialet inte är hemligstämplat, men medvetet ”ospritt”. /Karin Wiborn, missionsföreståndare.

SKOOPI: Vi har inte diskuterat det speciellt. Det enda beslut som är fattat är att styrelsens protokoll läggs ut på en webbsida dit medlemmarna har ett lösenord. /Eva Carlsson

Svenska Afghanistankommittén: Diskussioner om öppenhet har i viss mån förts i samband med utveckling av policy- och styrdokument. Transparens framhålls i dessa som en förutsättning för kvalitet i arbetet. All verksamhet - planering, utförande och uppföljning, ska därför präglas av öppenhet. Öppenhet gentemot andra än medlemmar är motiverad av att det finns andra grupper, till exempel anställda, givare, myndigheter, media gentemot vilka vi har ett tydligt intresse av att vara öppna i vår redovisning. Just i fallet styrelseprotokoll har vi på vår hemsida valt att lägga dem innanför inloggningen för medlemmar, vilket mest är ett administrativt val - det är ju medlemmarna som har att granska de förtroendevaldas arbete. Det lämnas dock ändå ut på begäran till andra. Däremot har SAK inte antagit något regelverk om vilka handlingar som är ”offentliga” eller inte. En praktisk princip är dock att alla dokument som är tagna av styrelsen eller årsmöte, alla styrdokument etc, bör vi vara öppna med. Undantag görs för dokument som rör känsliga personalärenden. /Klas Bjurström

SVEROK: Från 2008 har förbundet tagit transparensen ytterligare ett steg, nämligen att offentliggöra handlingar och diskussioner så långt innan beslut som möjligt, så att intresserade ska kunna vara delaktiga i dem under så stor del av beslutsprocessen som möjligt. Från 2009 gäller det även förbundsstyrelsemöten. Tanken med öppenheten - eller transparensen som det har kallats det senaste året - är att om medlemmar och omvärlden får ta del av det som beslutas och ännu hellre blir inblandad i beslutsprocessen så får det flera positiva effekter. Exempel på sådana är:
* Det är enkelt att hålla sig informerad och delaktig i det som intresserar, vilket minskar risken att medlemmarna känner sig utanför.
* Ju mer delaktighet i beslutsprocessen, desto mindre behov av kostsamt och långsamt förankringsarbete.

Eftersom alla som valt att intressera sig redan är med på tåget finns det många ambassadörer för idéerna. De som tycker annorlunda har goda möjligheter att driva sina idéer utan att behöva känna sig överkörda, vilket skapar en dynamik där alla idéer blir vältestade innan beslut.
* Det minskar hierarkin att förbundsstyrelsens berednings- och beslutsprocess är synlig. Det minskar skillnaden i status mellan förbundsstyrelsen och övriga medlemmar vilket ökar gemenskapen.
* Med tillgänglig information ökar möjligheten för medlemmar att påverka hur organisationen ska se ut i framtiden, vilket gör det lättare att rekrytera nya förtroendevalda och ha omsättning på förtroendevalda. De som blir valda har goda möjligheter att redan vara insatta i aktuella ärenden.
* Det avmystifierar verksamheten för omvärlden. En anledning till att förbundet bildades var att spelhobbyn var väldigt okänd och hade kritiker som menade att hobbyn var farlig och beslutsfattare som var tveksamma till att ge resurser till något de inte kände till. Genom att visa vad vi gör och hur vi organiserar oss så fanns inget bränsle för kritiken och beslutsfattare kunde se att vår hobby inte skilde sig så mycket från andra fritidsintressen och hur dessa organiseras.
/Christer Pettersson, kanslichef

Sveriges kyrkosångarförbund: Jag tror mig kunna påstå att vår organisation tillämpar total öppenhet utan att detta har kodifierats. Jag har arbetet inom organisationen sedan 1975 och har aldrig varit med om vi nekat någon att ta del av uppgifter eller dokument förutom, möjligen, att vi inte tillhandahåller våra interna adressregister för kommersiella ändamål. /Jan Rudérus, förbundskamrer.

Sveriges orkesterförbund: Alla protokoll offentliggörs och lämnas ut. Föreningen för även brevdiarium. /Magnus Eriksson, förbundsdirektör

Astma- och allergiförbundet: Vi är öppna mot omvärlden. Denna hållning betraktas som en självklarhet inom organisationen. Det finns dock inget formellt beslut som reglerar graden av öppenhet i sin helhet. Begränsningar av öppenheten finns. Självklart lämnas inte dokument ut angående anställdas privata förhållanden som till exempel läkarintyg. Underlag som inhämtats från enskilda i beredningen av ansökningar till vår Barnallergifond lämnas inte heller ut. Organisationen inhämtar också underlag från företag som inte lämnas ut inom eller utanför organisationen (vid granskning av produkter).  Anledningen till att inget övergripande beslut har fattats är att frågan aldrig aktualiserats genom någon begäran om utlämnande av dokument som organisationen önskat avvisa. /Ulf Brändström, kanslichef

Forum Syd: Det är en principiell och generell inställning att öppenhet är i enlighet med Forum Syds värderingar. Eftersom vi inte är en myndighet har vi inte något motsvarande formellt regelverk, däremot finns bestämmelser och rutiner för allt som har med medelshantering och rapportering till Sida att göra. /Marie Norling, pressekreterare

Reumatikerförbundet: När det gäller den allmänna frågan om öppenhet/offentlighet så har vi inte haft någon större diskussion om det utan tillämpar av hävd en öppenhet. I vissa frågor över tid har sekretess övervägts och också vid enstaka tillfällen tillämpats i samband med förhandlingar kring ekonomi eller personal. /Jan-Olov Söderberg, generalsekreterare



De som sa NEJ och inte lämnade ut styrelseprotokoll:
Barncancerfonden: Även om Barncancerfonden inte är underställd någon offentlighetsprincip är organisationens mål att vara öppen med så mycket som möjligt. Dock begränsas denna öppenhet av respekten för den enskildes integritet, bland annat att de anställas löner med undantag ordföranden och generalsekreterare inte är offentliga och att styrelseprotokollen inte är tillgängliga för allmänheten. /Johanna Perwe

Frivilligorganisationernas insamlingsråd, FRII: Öppenhet är en viktig fråga för FRII. Vi jobbar med insamling. Vi anser att givarna ska ha rätt att läsa årsredovisning, styrelsens sammansättning, stadgar, arbetsordningar och andra styrdokument. Just för att uppnå detta har vi utarbetat FRII:s Kvalitetskod./ Erik Zachrison, generalsekreterare

Röda Korset: Röda Korset har ambitionen att vara transparent och öppen. /Karin Tengby, pressekreterare

Rädda Barnen: Vi var en av de drivande att ta fram FRII:s Kvalitetskod där just branschen reglerar graden av öppenhet det vill säga vad som ska publiceras på webben, finnas tillgängligt vid förfrågan etc. I styrelsens arbetsordning står följande: ”Styrelsen arbetar med största möjliga öppenhet gentemot medlemmar, allmänhet, andra organisationer, med flera. I särskilda fall kan öppenheten begränsas. Det gäller information, som är att definiera som affärshemlighet och information i känsliga personfrågor. Sådant icke offentligt styrelsematerial (underlag, minnesanteckningar och beslut) ska protokollföras och arkiveras. Ledamot måste hantera information i sådana frågor konfidentiellt.”  /Anna Kakuli, pressekreterare

SOS Barnbyar: Öppenhet och transparens är av central betydelse för ideell sektor och kanske främst för insamlingsorganisationerna. Ingenting är viktigare än allmänhetens förtroende, vilket tar lång tid att bygga upp men som kan raseras över en natt. Första steget är att anamma FRII:s etikkod i alla dess aspekter. För att få information skall det dock inte krävas att vara medlem, eftersom det är allmänheten i stort som stödjer vår verksamhet. Istället skall informationen finnas lättillgänglig på föreningens hemsida. Här återfinns allt från årsredovisning till tydlig information om generalsekreterares ersättning. /Marcus Norberg

Läkare utan gränser: Vi välkomnar givetvis transparens och tycker det är hälsosamt att hjälporganisationer granskas på samma sätt som annan verksamhet. Vår årsredovisning är vårt främsta verktyg för att på ett öppet sätt redovisa verksamheten och hur gåvor, både privata och institutionella, använts. Andra verktyg är rapporteringen till FRII, rapporter till SFI och det material som vi publicerar på vår hemsida (hur gåvor används, vad vi gör i de olika länderna etc.). /Frida Lagerholm, pressansvarig

Världsnaturfonden WWF: WWF följer de lagar som reglerar vår verksamhet, bland annat stiftelselagen och dessutom branschorganisationen FRIIs kvalitetskod som är ett frivilligt initiativ. Vi är öppna med allt som behöver vara offentligt. Styrelseprotokoll är inte offentliga handlingar för oss som stiftelse. /Marie von Zeipel, pressansvarig

Hjärt-Lungfonden: Vi följer alla de lagar, regler och den praxis som finns inom vår sektor. Vi är mycket öppna med vår verksamhet och alla, oavsett samhällsfunktion, får gärna ta del av information om vår organisation, våra mål och ambitioner. Däremot lämnar vi inte ut en del detaljer kring vår verksamhet. En del vill till exempel veta vilka forskare som fått nej till stöd och anledningen till detta eller vill ta del av utlåtanden från vårt Forskningsråd. Dessa uppgifter lämnar vi aldrig ut. Vi lämnar heller inte ut separata uppgifter kring affärsavtal eftersom detta skulle kunna skada både oss och våra samarbetspartners. Våra avtal och upplägg har i en del fall tagit närmare tio år att bygga upp. Slutordet blir alltså att öppenhet är mycket viktigt. Det skapar tydlighet och engagemang. Däremot måste en hel del uppgifter hanteras varsamt och vi på Hjärt-Lungfonden anser att det måste finna en balans och rimlighet i vår skyldighet att redovisa alla delar av verksamheten. /Roger Höglund, informationschef

Sektor3: Hm, den frågan har aldrig tidigare dykt upp och ännu inte diskuterats i styrelsen. Jag ska prata med ordförande och återkomma. /Eva Nordström, chef

Arbetsgivaralliansen: Arbetsrättens regler och våra stadgar innebär att vi företräder våra medlemmar i känsliga ärenden som ganska ofta innebär att innehållet i våra protokoll kan skada både verksamheter och anställda om de sprids. Vi har naturligtvis en fullständig öppenhet gentemot våra medlemmar i de saker som berör alla och gentemot den berörda medlemmen i de ärenden som berör den enskilda medlemmen/arbetsgivaren i de saker som berör denne. /Kenth Nauclér, förbundsdirektör

Ersta diakoni: Våra styrelseprotokoll innehåller strategidokument. Av förklarliga skäl, konkurrens- och affärsmässiga, kan vi inte offentliggöra dessa. /Per Larhed, t f kommunikationschef

Famna: Famnas stadgar omfattar en skrivning om att medlemmar skall tillämpa öppenhet vad gäller ekonomi och kvalitetsvillkor samt anställningsvillkor gällande anställda i ledande ställning. Det område vi hittills prioriterat är medverkan till öppen redovisning av resultat och kvalitet. Beslut om att ej lämna ut styrelseprotokoll är ett styrelsebeslut. /Lars Pettersson, generalsekreterare.

Överenskommelsekansliet: Man har inte ännu hittat formen för hur anteckningar ska spridas annat än genom informationsbrev och hemsida, men då som notiser och inte hela minnesanteckningar. Parterna har berört frågan om formen för minnesanteckningar och notiser, hur så mycket som möjligt kan spridas och i så fall till alla intresserade. /Hanna Broberg, kanslichef

Stiftelsen stora Sköndal: Frågan har diskuterats flera gånger de senaste åren inför beslut om vilka som förutom ledamöterna ska få ta del av protokollen.  Stora Sköndal verkar inom ramen för sin diakonala uppgift så gott som uteslutande på en konkurrensutsatt marknad med intäkter på över 300 miljoner.  Stora Sköndal måste agera som de företag vi konkurrerar med för att inte exponera underlag för våra anbudsberäkningar. I en stiftelse är det personliga ansvaret mycket stort. Det handlar om ansvar enligt stiftelselagen men också enligt hälso- och sjukvårdslagen. Vi för väldigt utförliga protokoll för att markera det personliga ansvaret som ligger på styrelsen. Protokollen innehåller alltså detaljer om organisation, ekonomi, och enskilda ärenden som är hänförligt till vård och omsorg. /Per Westberg, ordförande

Folkbildningsförbundet: Det är en princip att inte lämna ut styrelsens protokoll. Våra medlemmar är de statsbidragsberättigade studieförbunden, som alla är representerade i styrelsen och alltså har full insyn i styrelsens arbetsprocess. Vi har en stor öppenhet för medlemmar, journalister, allmänheten och andra som är intresserade av vår verksamhet. Styrdokument, verksamhetsberättelser och andra typer av material finns på vår webbplats. /Maicen Ekman, generalsekreterare.

Folkets hus och parker: Vi lämnar inte ut styrelsens protokoll då de innehåller uppgifter runt vår konkurrensutsatta verksamhet, ärenden kopplade till specifika medlemsföreningars situation etc. /Mathias Bohman, kommunikationschef

Sensus studieförbund: Sensus bedriver delvis verksamhet på en konkurrensutsatt marknad. Vi lämnar därför inte ut interna handlingar såsom styrelseprotokoll etc. Sensus har skrivit under Överenskommelsen och anser att vi uppfyller de förpliktelser som detta innebär. Vi har ställt oss bakom den argumentation för öppenhet som angivits, det vill säga ett skydd för brukare samt legitimitet gentemot bidragsgivare och allmänhet. Det finns enligt vår mening också en förpliktelse att värna sekretess för brukare/deltagare i vår verksamhet, som inte sällan riktar sig till utsatta människor. /Mats Bernerstedt, förbundschef

IOGT-NTO: I en organisation vars uppgift är att bedriva opinionsbildning för en bra restriktiv och socialt ansvarstagande alkohol- och narkotikapolitik, är det självklart eftersträva öppenhet och offentlighet om den egna organisationen. Trovärdighet i opinionsbildningsarbetet kräver insyn i det egna arbetet. Detta gäller såväl internt, gentemot de egna medlemmarna, som mot externa intressenter. /Stefan Bergh, generalsekreterare

Verdandi: Principen är att vi är för öppenhet, men att det finns vissa saker som inte är offentliga, vilket vi också tycker är viktigt. Till exempel är medlemskapet i organisationen, med hänsyn till föreningsfriheten, alltid en skyddad uppgift, vilket är särskilt viktigt då Verdandi är en politisk organisation. Vi har inte upprättat något formellt regelverk i dessa frågor, då det hittills inte har bedömts finnas något behov av det. /Helena Frisk, förbundsordförande.

Motormännen: Många organisationer har inga regelverk vad gäller öppenhet därför att det till stor del styrs av det som kallas ”lekmannaansvar” enligt Handelsbalken och är alltså reglerat där. Många organisationer bryter mot denna lagstiftning exempelvis när man bjuder in medlemmar till styrelsemöten eller skickar ut protokoll. Om du frågar efter protokoll uppmanar du till lagbrott enligt Handelsbalken. Det bör Du ha med dig i ditt arbete. De flesta organisationer har mindre eller större del konkurrensutsatt näringsverksamhet, vilket naturligtvis innebär att man inte är intresserad av att offentliggöra resultat o planer. Insynen i förvaltningen sker genom så kallade lekmannarevisorer som har medlemmarnas förtroende att granska verksamheten. /Maria Spetz, vd

Sveriges förenade studentkårer, SFS: Vi är öppna i största utsträckning mot medlemmar och bidragsgivare men ej mot den större allmänheten. Vi motiverar detta bland annat med att vi inte är en offentlig myndighet eller en organisation som tar emot gåvor på bred front. Som politisk påverkansorganisation finns det inget skäl för generell öppenhet. /Sofia Karlsson, kanslichef

Sveriges konsumenter: Sveriges Konsumenter är en öppen organisation och vi har total transparens gentemot våra 27 medlemsorganisationer i de frågor som du ställer. Utöver det har vi en fortlöpande redovisningar av handlingar och dokument på vår hemsida. Däremot ser styrelsen ingen anledning att lämna ut interna uppgifter och handlingar till massmedia. Vad gäller styrelseprotokoll så innehåller de strategiska frågor, personfrågor med mera. /Jan Bertoft, generalsekreterare

Sveriges ridsportsförbund: Våra protokoll är inte offentliga men du kan läsa ett sammandrag av besluten på vår hemsida . Protokollen distribueras internt till distrikten, sektioner och kommittéer. Vi försöker i möjligaste mån vara öppna för våra medlemmar, förtroendevalda och media, vi rapporterar från möten och om beslut som fattas i organisationen, alla handlingar från förbundsstämman är offentliga. /Lotta Amnestål, informationschef

Riksteatern: Riksteaterns styrelse har haft din fråga uppe på sitt möte nyligen och har nu tagit beslut om att inte lämna ut styrelseprotokollet i sin helhet. Anledningen är att styrelsemötena behandlar affärssammanhang, strategier, medlemsfrågor och olika satsningar. Till varje Riksteaternytt, organisationens interna tidning, görs dock referat av styrelsemötena. /Matilda Asp, pressansvarig

Naturskyddsföreningen: Protokollen är interna föreningsangelägenheter och är inte offentliga. De innehåller ibland strategiska beslut och annan känslig information som av föreningsstrategiska skäl eller integritetsskäl i förhållande till enskilda inte lämpar sig för spridning. /Anders Grönvall, presschef

Greenpeace Nordic: Protokoll från styrelsemöten offentliggörs inte. Vi följer de riktlinjer som FRII tagit fram I Sverige när det gäller ansvar och transparens. Vi offentliggör också vår årsrapport och därmed vår övergripande finansiella redovisning. /Mads Flarup Christensen, generalsekreterare

Svenska Djurskyddsföreningen: Principiellt så är vi för öppenhet . Vi fick en förfrågan från en medlem som ville ta del av samtliga styrelseprotokoll under ett år. Detta berörde en anställd, men vi lämnade ut samtliga styrelseprotokoll. Vi fattade efter detta tillfälle ett styrelsebeslut på att vi inte följer offentlighetsprincipen för att skydda de anställda. I övrigt så har vi inget emot extern granskning. /Lillemor Wodmar, generalsekreterare

BRIS: Protokollen från styrelsens möten redovisas inte på hemsidan och är inte offentliga. Alla protokoll läggs däremot ut på vårt intranät när de är justerade och klara. Alla anställda, ledamöter i förbundsstyrelsen och ledamöter i regionstyrelserna har tillgång till intranätet. BRIS strävar efter att vara en öppen organisation och arbetar aktivt med att implementera FRII-koden. Verksamheten handlar om att lyssna på barn och där har vi naturligtvis stränga regler om sekretess m h t de barn som kontaktar BRIS. /Marianne Dahl Radhe, administrativ chef

Amnesty International: Principen är att vi ska vara så transparenta som möjligt när det gäller ekonomi och verksamhet.  Som medlemmar i FRII följer vi givetvis deras riktlinjer. Styrelsen för hela tiden en diskussion om vikten av att vi är en öppen och transparent organisation och målsättningen är att Amnesty ska ligga i framkant på detta område. Styrelseprotokoll och andra handlingar som rör styrelsens arbete finns tillgängliga på våra medlemssidor, vilket innebär att Amnestys cirka 80 000 medlemmar har tillgång till dessa protokoll. Detta är så vitt vi vet rätt ovanligt bland frivilligorganisationer. I de flesta organisationer får medlemmar tillgång till verksamhetsberättelsen och årsredovisningen och endast revisorerna, som ska granska styrelsens arbete, får tillgång till styrelsens protokoll. Vad gäller din begäran om att få ta del av styrelseprotokoll, har styrelsen valt att följa ovannämnda praxis och därför inte lämna ut protokollet.  /Elisabeth Löfgren, pressekreterare

Villaägarnas riksförbund: ”Utgångspunkten för bedömningen (av frågan om protokollens spridning) är att protokoll skrivs i princip endast för den församling som sammanträder.” (Boken Ledning av ideella organisationer och folkrörelseorganisationer, B Lindberg). Villaägarna har trots denna rekommendation en mer öppen policy som innebär att förbundsstyrelsens protokoll publiceras på förbundets intranät och därmed är tillgängligt för förtroendevalda inom organisationen, ca 1 400 stycken. Förbundsstyrelsens protokoll sprids dock inte utanför kretsen av förtroendevalda. Den nuvarande policyn innebär i korthet att den som inte är medlem kan få information om förbundets verksamhet och ekonomi genom att ta del av vår utförliga årsredovisning. Årsredovisningen kan fås antingen genom kontakt med förbundet eller från Bolagsverket. Årsredovisningen är också efter inloggning tillgänglig för alla 321 000 medlemshushåll.
När det gäller handlingar har förbundsstyrelsen fastställt en policy angående förbundsstyrelsens protokoll och deras spridning i organisationen. Beslutet innebär att protokollen publiceras på förbundets intranät och är tillgängliga för förtroendevalda inom organisationen, ca 1 400 stycken. Även om förbundsstyrelsens protokoll är tillgängliga för en vid krets så är inte all information offentlig. När förbundsstyrelsen beslutar om sekretess, främst i frågor som berör kommersiell verksamhet och enskilda individer, framgår det uttryckligen i protokollet. /Joacim Olsson, vice förbundsdirektör

RFSU: RFSU:s förbundsstyrelses mötesprotokoll är tillgängliga för alla förtroendevalda inom RFSU och RFSU:s alla lokalföreningar, liksom alla anställda. Enskilda föreningsmedlemmar kan begära ut protokoll, och delar av protokoll, vilket i princip alltid har beviljats. Principen är ”så öppen som möjligt”. Organisationens trovärdighet (och demokratiska grund) stärks av öppenhet. /Olle Castelius, pressekreterare

ABF: Vi lämnar inte ut protokoll med hänvisning till att dessa rör interna angelägenheter. ABF:s hela verksamhet präglas av öppenhet och vår förbundsstämma är alltid öppen för både media och allmänhet. Vi tycker att det är viktigt att öppet redovisa vad vi gör och hur vi använder det förtroende som vi får av staten genom statsbidraget. Allt detta redovisas i vår verksamhetsberättelse. /Annika Nilsson, förbundssekreterare

ROKS: Inget formellt regelverk finns, men självklart strävar vi efter att vara så öppna som möjligt, utan att några av våra ideellt arbetande jourkvinnor eller stödsökande ska riskera att komma i kläm. Alla förfrågningar om uppgifters utlämnande bedöms från fall till fall. Vår organisation ser offentlighet och öppenhet som något positivt i ett demokratiskt samhälle och har inte för avsikt att ”hemlighålla” information som är av allmänt intresse för samhället i stort. /Anna-Maria Carnhede, pressansvarig

Hela Människan: Organisationen är för ett öppet och transparent förhållningssätt och vid direkt förfrågan svarar vi på frågor för att undvika spekulationer. Dock väljer vi att inte öppet exponera i detalj strategiska dokument då det även inom den ideella världen och även kyrkan sker stölder av idéer, undervisningsmaterial och kurskoncept som för en organisation kan ta lång tid och en hög kostnad att ta fram. /Frank Åkerman, generalsekreterare

Sveriges kristna råd: Båda upplever vi att det finns en outtalad, gemensam inställning att protokoll från våra styrelsemöten, liksom AU:s och presidiets möten, inte ska vara tillgängliga för allmänheten och/eller journalister. Vi försöker ringa in varför vi känner så, och tror att det beror på de förtroendefulla samtal kyrkoledare emellan som ganska ofta uppstår i styrelsen och de övriga sammanhang, även i rätt känsliga frågor. Dessa samtal upplever vi som oerhört viktiga för SKR:s uppdrag, att fördjupa ekumeniken i Sverige, samtidigt som vi tror att en hel del av detta skulle gå förlorat om ledamöterna visste att protokoll från mötena var åtkomliga för vem som helst. /Sven-Berhard Fast, generalsekreterare och Peter Carlsson, informationssamordnare.

Studieförbundet Vuxenskolan: Vi sprider inte de protokoll som upprättas i förbundsstyrelsen utanför den egna organisationen. Vi tillämpar en stor öppenhet i vår organisation tycker vi. Vår verksamhetsberättelse finns utlagd på vår hemsida där ersättningar till styrelse och förbundschef finns redovisade. Dessa är dessutom en offentlig handling eftersom dessa skickas in till Folkbildningsrådet. Det finns inget formellt regelverk utan vi försöker att svara på alla de frågor som ställs av bland annat journalister. Handlingar är i princip endast till för de verksamma i organisationen. /Anders Gradin, förbundschef

Evangeliska frikyrkan: Ja, principdiskussioner har förts. Evangeliska Frikyrkans grundläggande förhållningssätt öppenhet. Det innebär inte att alla information är helt offentlig.  Offentlig handling är exempelvis årsboken samt grunddokument och strategiska dokument för verksamheten som finns att laddas ner från hemsidan. På hemsidan finns också omfattande redogörelser för alla delar av verksamheten. Medlemmarna har möjlighet att ytterligare ta del av beslut och dokument. Journalister är ofta närvarande på årsmöte, representationsmöten och andra beslutsmöten. /Karina S Claesson

Pingst fria församlingar i samverkan: Våra protokoll och övriga uppgifter finns tillgängliga för samtliga våra medlemsorganisationer. Vi har alltså inte enskilda personer som medlemmar, utan våra medlemmar består av fristående organisationer. Vår övergripande policy är att all information är tillgänglig för samtliga av våra medlemmar. Ekonomi/ arvoden etc. redovisas i samband med våra årliga rådslag. /Pelle Hörnmark, föreståndare Pingst FFS

Stockholms stadsmission: Vi verkar för en ökad transparens och öppenhet mot våra intressenter då vi tycker det är viktigt. Vi har precis lanserat en ny hemsida där vi börjar lägga upp fler och fler policydokument, vår verksamhetsplan. Vår idépolitiska plattform är på gång. Vi har infört att vi gör en årlig revision av vilka dokument som bör exponeras externt. Styrelseprotokollet är inte offentlig handling. /Yvonne borg, kommunikationschef

Göteborgs kyrkliga stadsmission: Verksamheterna offentliggörs i de olika årsredovisningarna. Av affärsmässiga och konkurrensmässiga (etc.) skäl tillämpas ingen öppenhet av styrelseprotokoll. /Henrik Enarsson, informatör

Sveriges hembygdsförbund: Styrelsen har beslutat att styrelseprotokoll inte är offentliga. Skälet är att de då endast skulle innehålla rena beslut och inte referera diskussioner och överväganden vilket skulle minska deras informationsvärde för styrelsen. Referat från styrelsemöten publiceras dock på förbundets webbplats. SHF har inget samlat policydokument som anger riktlinjer för öppenhet. Min uppfattning som generalsekreterare är att vi mot bakgrund av statlig bidragsfinansiering har anledning att eftersträva hög grad av öppenhet. /Jan Nordwall, generalsekreterare

Lions: Frågan om utlämnande av protokoll har varit uppe i vårt arbetsutskott, och vi vill inte lämna ut några dokument innan vi har kikat på de juridiska aspekterna. /Jan Lofjärd, Guvernörsrådsordförande

Skattebetalarnas förening: Den enkla grundprincipen är att all extern verksamhet Skattebetalarnas Förening bedriver är fullständigt transparent. Däremot är interna dokument just interna.  I en intresseorganisation är ju kampanjplaner mm en typ av ”affärshemligheter”. I praktiken innebär det att vi avvisar alla propåer om generell insyn i ”upprättade handlingar” eller ”organisationens verksamhet och ekonomi”. Däremot strävar vi efter att besvara alla konkreta frågor från allmänhet och journalister skyndsamt, korrekt och uttömmande. Endast när det finns synnerliga skäl för detta blir svaret att den efterfrågade uppgiften inte lämnas ut. De gånger detta varit aktuellt under mina dryga fem år som informationschef går nog att räkna på ena handens fingrar. Det framgår av styrelsens arbetsordning att protokoll mm från sammanträden ej är tillgängliga för utomstående. /Torsten Svenonius, Informationschef

SPF, Sveriges pensionärsförbund: Vi har talat om att lägga ut protokollen på nätet men för närvarande är det delade meningar i styrelsen om detta. Två anledningar anges. Det ena är att vi fattar vissa strategiska beslut som vi inte vill låta omvärlden känna till. Det kan gälla värvningskampanjer, äldre politiska diskussioner, lobbyaktioner, ekonomiska överväganden. Det andra är att protokollen främst är till för förbundsstyrelsen och kompletteras med varje ledamots egna anteckningar och närvaro under sammanträdet. Ett fristående protokoll kan bli svårt att förstå. Allt detta går att ordna men som sagt just nu råder delade meningar. / Hans Lenkert, generalsekreterare

PRO: Styrelsens protokoll är inte offentliga för utomstående. Däremot sprids de till distriktsordförandena i vår egen organisation. Skälet är att de ibland kan innehålla information som vi inte vill sprida till exempelvis motparter, partners eller konkurrerande organisationer. Någon policy för öppenhet finns inte vid PRO men vi menar att ett stort mått av öppenhet är en förutsättning för en levande och vital organisation. /Maja Fröman, presschef