"Postkodlotteriet ger inte för lite tillbaka"

Den senaste tiden har Postkodlotteriet, som förra året delade ut 768 miljoner kronor till olika ideella organisationer och stiftelser, fått utstå kritik i medier – bland annat för att alltför liten del av omsättningen gick tillbaka till de som spelat på lotteriet.
– Man jämför oss med ATG. Och då vet man inte hur man ska svara på frågan, för den är fel ställd, sa Niclas Kjellström-Matseke, Postkodlotteriets VD, på ett frukostseminarium som Vuxenskolan och Forum för frivilligt socialt arbete idag anordnade.

Lotterier lyder nämligen under en mer reglerad lagstiftning som anger hur mycket som ska betalas tillbaka som lotterivinster, nämligen mellan 35 och 50 procent. Spel är en annan verksamhet, och den är reglerad på ett sätt som tillåter högre andel i vinster.

Postkodlotteriet är en kommersiell verksamhet med holländska ägare, Novamedia. I Holland har verksamheten bedrivits med framgång under två decennier. Postkodlotteriet i Sverige, som är det första land utanför Holland där samma koncept egentligen fungerat, betalar fyra procent av omsättningen till de holländska ägarna årligen.

Traditionellt har ofta organisationerna själva ägt sin lotteriverksamhet. Men att en kommersiell aktör agerar för att stärka ideella organisationer ser Niclas Kjellström-Matseke varken som nytt eller särskilt underligt. Bingolotto startades i början av 1990-talet enligt ett liknande koncept. Och en kommersiell aktör är bättre lämpad att bedriva denna lotteriverksamhet – som innebär ett affärsmässigt risktagande som knappast någon ideell organisation skulle kunna ta.
– Den här typen av verksamhet har en enorm risk, den kan ju gå ner i drickat när som helst. Finns det något ideell organisation som kan ta den risken? sa Niclas Kjellström-Matseke.

David Qviström
08-462 28 15
david.qvistrom@kyrkanstidning.se