Vindkraften lönsam för kyrkan

Högt över skogen i småländska Ryningsnäs sticker en nybyggd 96 meter hög mätmast upp, den ska följas av två vindkraftverk. Visar mätningarna att det blåser tillräckligt kan en av landets första vindkraftsparker i skogsmark – kanske med ett trettiotal vindkraftverk – stå här år 2011, på Linköpings stifts mark.

Miljövänlig el
Stiftsjägmästare Bengt Palmqvist tycker det är positivt om kyrkan kan bidra till att miljövänlig el produceras.

– Dessutom kan vi flerfaldiga avkastningen på fastigheten genom att arrendera ut mark till kraftbolag. Byggs parken tar kraftverken ungefär en procent av fastighetens areal i anspråk – skogen kan ändå brukas vidare, säger han.

På  egen mark
Linköpings stifts egendomsnämnd väntar också på två bygglov på två platser på egen mark i Aneby kommun. Bengt Palmqvist säger att man ännu inte har beslutat om man ska bygga själv – en satsning på omkring 25 miljoner kronor per kraftverk – eller om andra ska få bygga.

– Vi kommer att fortsätta att söka upp bra vindkraftslägen och söka bygglov för dem. På de flesta kommer andra att få bygga men vi kommer kanske att investera själva i något verk, någonstans, säger Bengt Palmqvist.

Planer i elva stift
Kyrkans Tidnings kartläggning visar att elva stift har planer på att arrendera ut mark till vindkraftbyggen och för närvarande har sju stift tecknade avtal. Redan sedan 1994 står det tre vindkraftverk på Visby stifts mark på Näsudden och sedan några år finns två på prästlönefastigheter i Skara stift.

Stig Berg, stiftsjägmästare i Karlstad och aktiv i Egendomsnämndernas samarbetsorgan, Enso, tror att arrenden för vindkraftverk kommer att bli en stor inkomstkälla för skogsfastigheter i höjdlägen i framtiden.

Enso försöker nu sprida kunskap om vad man måste tänka på när man planerar för en utbyggnad av vindkraft på kyrkans marker.

Måste blåsa tillräckligt
– Dels måste det blåsa tillräckligt, minst 6,5 meter per sekund i årsmedelvind, läget måste vara nära vägar så man kan frakta material till vindkraftverket och man måste vara nära kraftnätet. Dels måste man tänka på hur man skriver ett kontrakt, säger Stig Berg.

De stigande elpriserna och statens stödsystem – de gröna elcertifikaten – har gjort vindkraften lönsam och elpriserna bedöms stiga på sikt. Trots detta är det få stift som investerat medel ur prästlönetillgångarna i vindkraft.

Västerås stift satsar
Undantagen är Västerås stift där man har investerat 5 miljoner kronor (se artikel nedan). Göteborgs stift har satsat 3,6 miljoner kronor i ett bolag som ska bygga vindkraftsparker i norra Bohuslän. Karlstads stifts prästlönetillgångar har köpt andelar för 80 000 kronor i en vindkraftpark som motsvarar den egna elförbrukningen. 

Skara stift har investerat 10 000 kronor i ett vindkraftverk på en av sina prästlönefastigheter. Sammanlagt sju stift har mer eller mindre långt gångna planer på att investera i vindkraft.

Kustnära och öppna platser
Tore Wizelius, vindkraftsexpert på högskolan på Gotland, varnar dock för investeringar i vindkraft i skogslägen. Effekten blir ofta sämre än väntat, säger han. Han rekommenderar kustnära och öppna lägen, trots att byggloven där ofta överklagas av grannar som är rädda att bli störda.

– Vindkraftverk ska man ställa där det blåser, i skog måste man bygga högt och med högre master än normalt. Men skogen gör ändå att det kan blåsa ojämnt, turbulensen gör att producenterna ger kortare garanti på vindkraftverk som placeras i skog, säger Tore Wizelius.

Kristoffer Morén 08–462 28 06
kristoffer.moren@kyrkanstidning.se