Det visar en undersökning av hur 14 dagstidningar beskriver religion och som gjorts på journalist­utbildningen vid Göteborgs universitet. Religion blir omskrivet i dagspressen, visar undersökningen. Nästan 800 gånger under en typisk vecka nämndes någon religion i de undersökta tidningarna.
Det märks att svensk dagspress rapporterar om religion utifrån ett sekulariserat, protestantiskt perspektiv, konstaterar Jenny Nordlander och Madelene Eng-strand Andersson, som har gjort undersökningen.

Oftast beskriver artiklarna religion som någonting negativt. Artiklar där en händelse förklaras med att en person har en religiös tro beskriver nästan alltid religion negativt. Det kan vara artiklar om krig eller terrorism.
När artiklar berättar om något som utspelar sig i en religiös miljö men inte tar med trosaspekten är nästan hälften av artiklarna i stället positiva. ”Religion är okej, bara man inte tror för mycket”, konstaterar undersökningens författare.
I särklass flest artiklar handlar antingen om protestantism – i praktiken Svenska kyrkan – eller islam. De två står tillsammans för närmare 600 av artiklarna.
Vid sidan av buddismen får Svenska kyrkan den mest positiva rapporteringen, enligt undersökningen. Tre fjärdedelar av artiklarna om Svenska kyrkan är positiva eller neutrala i tonen. 
Från Svenska kyrkan brukar man beklaga att pressen skriver så negativt. Det stämmer alltså inte?
– Nej, men många av de artiklar man tänker på handlar om skandaler – de händelserna slår igenom starkare, säger Jenny Nordlander. Men ofta berättar artiklar om Svenska kyrkan om evenemang som kunde hållas var som helst och handlar inte egentligen om tro. Samtidigt ger de ju  en positiv bild av kyrkan.

Protestantismens raka motpol är islam. Nästan hälften av alla artiklar som framställer religion negativt handlar om islam. De allra flesta ger också en förklaring till händelser utifrån religionen: krig och terrorhandlingar förklaras utifrån aktörernas religiösa övertygelse. När religion och händelser skiljs åt är rapporteringen i stället oftast neutral. Det visar att troende muslimer anses farliga: de framställs som extremister när de gör något som förknippas med islam.
Det enda verkliga alternativet till terroristmuslimen är muslimer som firar ramadan. Det har blivit vanligare att skildra ett vardagligt utövande av religion, skriver författarna.

När undersökningen tar upp vilka ämnen som är vanligast tillsammans med religion blir skillnaden mellan protestantism, Svenska kyrkan, å ena sidan och islam å andra tydlig.Den i särklass största ämnesgruppen är krig och terrorism, där islam är helt dominerande. Därefter följer riter och evenemang på hemmaplan, trevliga ämnen som domineras av protestantismen. Först på fjärde plats kommer ett av de ämnen där protestantismen framställs negativt, HBT-frågor. Samtidigt nämns protestantismen i samband med flest antal ämnen. Det gör att bilden av riktningen blir mer nyanserad än av andra religioner.

Svenska kyrkan omskrivs i artiklar om evenemang, men utan att koppla det till tro. Är det en rättvisande bild?
– Bilden som ges är att en protestant inte styrs av sin religion. Till en början såg vi det som något positivt – vi har ju också vuxit upp i ett sekulariserat samhälle, och religion här tillskrivs inte samma betydelse för männis­kor som exempelvis islam. Men en präst som vi intervjuade tyckte det var tråkigt. Hon styrs ju också av sin religion och ser det som något positivt, säger Jenny Nordlander.

Är det bra att Svenska kyrkan beskrivs som en trevlig evenemangskyrka, utan religiösa dimensioner?
– Troende kan nog tycka att det blir en trivial bild som inte är särskilt representativ, men det är bättre än att den framställs negativt, säger Jenny Nordlander.

Cecilia Jaensson Wallander
08-462 28 11
cecilia.jaenssonwallander@kyrkanstidning.se


HBT-frågor betyder frågor som rör homo-, bi- och transsexuella.