- Kostnaden för klimatförändringarna ska betalas av de länder som var drivande i 1900-talets industriella revolution. Det är de som har orsakat de problem vi nu måste hantera, sade D´Souza när hon i måndags medverkade vid MR-dagarna i Stockholm. 

Den rika världen måste betala
Enligt Nafisa D´Souza råder det inga tvivel. Det finns visserligen också naturliga orsaker till förändringarna, men framför allt handlar det om att den rika delen av världen har utnyttjat och alltjämt utnyttjar den fattigare delen som producent av varor man själva i hög grad konsumerar. Och när klimatfrågan nu kräver omedelbara åtgärder, är det därför den konsumerande delen som ska svara för återställningen.

- Tjugo procent av befolkningen i de utvecklade länderna konsumerar 86 procent av världens varor. Och det kan man göra tack vare det som produceras av de fattiga, säger hon. 

Ökande sociala spänningar
Nafisa D´Souzas framställning är full av siffror och power point-bilder. Som att tre miljarder människor lever på mindre än två dollar om dagen. Eller att Kina under året har höjt priserna på jordbruksprodukter med åtta procent. Eller att Swaziland exporterar råvara till biobränsle trots att befolkningen svälter och att havsnivån under 1900-talet har ökat med 0,1-0,2 meter

- Det leder till sociala konflikter och de i sin tur orsakas av människors girighet. Det handlar om tillgång till skog, mark och vatten. Och klimatförändringarna ökar de sociala spänningarna. 

Städernas elit slukar resurser
Fast också Nafisa D´Souza är väl medveten om att det inte enbart handlar om en geografisk motsättning. Vid flera tillfällen betonar hon — med hemlandet Indien som exempel — att även de välbeställda eliterna i de mindre utvecklade länderna har sin givna roll i näringskedjan.

- De fattiga områdena är rika på resurser, men resurserna hamnar hos städernas eliter eller går på export. Och klimatförändringarna gör att människor i exempelvis Indien inte längre kan hantera naturkatastrofer. Nu är de oberäkneliga och man kan inte tolka tecknen på att något är i annalkande. 

FN:s och EU:s mål för låga
Hon välkomnar att såväl FN:s klimatpanel som EU har tagit sig an frågan, men menar att det inte är tillräckligt. Målen är för lågt satta och mycket litet sägs om hur de ska förverkligas.

- Det handlar inte om teknik, den finns. Det handlar om politik. Om att den rika delen av världen måste ändra livsstil. 

Hot mot människors säkerhet
Det hon annars ser framför sig, är att klimatförändringarna kommer att utgöra ett allt större hot mot människors säkerhet. I synnerhet i fattiga länder. I form av hunger, sjukdomar och än fler naturkatastrofer.

- Vi måste hantera klimatförändringarna, men det måste ske samtidigt som vi gör något åt utvecklingsfrågorna. Gör vi inte det, kommer vi heller inte att lösa klimatfrågan.