Some text to describe the website - this is used for search purposes - it is generated in the html but does not show up on the website
Annika Ahlefelt
Ulla Gudmundson
2010-01-07 14:00 | Inrikes
En miljon färre medlemmar och minst en miljard kronor mindre att röra sig med varje år. Det är verkligheten för Svenska kyrkan år 2020, om kyrkokansliets nya medlemsprognos slår in.

– Det är inget katastrofscenario, det är inte ragnarök som väntar, säger Erika Brundin, planeringschef på Svenska kyrkan.
Om tio år kommer svenska kyrkan att ha sex miljoner medlemmar i stället för dagens sju miljoner. Det är en av de nedåtgående trenderna i den nya prognos som kyrkokansliet i Uppsala tagit fram för att förbereda kyrkan på de närmaste tio åren. En prognos som omedelbart kommer att få genomslag i de framtidsbeslut kyrkan fattar.
Enligt prognosen kommer omkring 60 procent av svenskarna att tillhöra kyrkan om tio år mot 72 procent i dag, dopen och konfirmationerna kommer fortsatt bli färre, medlemsantalet kommer att sjunka med ungefär 1,2 procent varje år.
– Det här är en process som delvis går att påverka, det går att motverka de sjunkande dop- och konfirmationstalen, men knappast utträdena, säger Erika Brundin.
Men om kyrkan arbetar aktivt och gör allt rätt, hur många tror du kommer att ha utträtt då 2020?
– Jag vet inte, men inte mycket färre. Det är långsamma processer som ligger bakom, de tar tid att vända, om det går. Kyrkan måste förbereda sig för den förändring som väntar.
Ekonomin kommer också att bli sämre. Tidigare har medlemmarnas växande inkomster fått kyrkans inkomster från kyrkoavgiften att växa, trots medlemstapp. Om tio år är det inte så längre.
Resurserna kommer att behöva användas effektivare, menar Erika Brundin, så den stora strukturomvandlingen som pågått sedan kyrkan och staten skildes åt år 2000 kommer att fortsätta.
– Det kan handla om att samordna verksamheter – kanske krympande konfirmandgrupper – mellan grannförsamlingar, om att utjämna skillnader mellan de församlingar som har resurser och de som inte har.
Sedan måste man satsa strategiskt.
– De vikande doptalen är viktigast, men vi skulle kunna vända den trenden på tio år, säger Erika Brundin.
Det finns forskare som ser tecken på att intresset för andlighet och religion ökar nu. Målar ni inte en för mörk bild?
– Jag tror att kyrkans mest marginaliserade tid kan vara förbi om tio år och att kyrkans relevans kan ha ökat. Antalet religiösa människor i samhället skulle kunna öka och kyrkans roll i yngre människors livstolkning kan bli större, men jag tror inte att det betyder att vi får fler medlemmar.
Kristoffer Morén
redaktionen@kyrkanstidning.se
Läs hela artikeln i veckans nummer av Kyrkans Tidning.