Jonas Bromander, analyschef på Kyrkokansliet i Uppsala.

2009 var utträdena de näst högsta sedan skilsmässan från staten 2000, 72 000 medlemmar lämnade Svenska kyrkan. Kyrkovalet aktualiserade medlemskapet och lågkonjunkturen kan också ha påverkat. Så höga väntas inte siffrorna förbli i framtiden, mot slutet av perioden räknar man med utträdesnivåer kring 50 000 per år.  Men det kan bli annorlunda. Utträden är vanligast i åldern 20–40 år.
 
– Den stora gruppen som är född i början av 1990-talet går in i utträdesspannet nu. De unga har en väldigt svag koppling till kyrkan och det skulle kunna göra att ännu fler träder ut än prognosen visar, säger Jonas Bromander.

I prognosen räknar man med att medlemsantalet kommer att minska med 1,2 –1,3 procent per år. Nedgången beror dels på att människor väljer att utträda, dels på att antalet medlemmar som dör är större än antalet barn som döps in i kyrkan.

Men en förändring som kommer att bli mycket tydlig snart och som redan börjar märkas, är att den stora gruppen som föddes i början av 1990-talet följts av betydligt mindre kullar. Hittills under 2000-talet har Svenska kyrkan konfirmerat drygt 40 000 ungdomar årligen. Om ett par år kan man räkna med 25 000 konfirmander i stället. 
 
Och de allt färre dopen och de allt färre konfirmationerna är pro­cesser som förstärker varan­d­ra.
 
– Döpta barn konfirmeras i större utsträckning än odöpta. En större andel konfirmerade föräldrar döper sina barn, än bland icke konfirmerade föräldrar.
 
Möjligheterna för kyrkan att påverka utvecklingen tror Jonas Bromander är begränsad. 

– Allt färre människor går med i organisationer och partier som serverar helhetslösningar. En av de stora utmaningarna handlar om hur kyrkan ska förhålla sig till att samhället är mer pluralistiskt och att människors levnadsvanor förändras.
 
Kristoffer Morén
redaktionen@kyrkanstidning.se