Nu klubbas handbokens framtid

Debattinlägg, upprop och satir. De senaste åren har handboksstriden präglat Svenska kyrkan. Frågan har berört många. Men vad handlar bråket om egentligen? Kyrkans Tidning benar ut sakfrågorna inför nästa veckas stora beslut.

Striden om handboken

Att ersätta en gammal kyrkohandbok kan vara en smärtsam process. Inte minst av känslomässiga skäl. Den gamla och invanda liturgin ska ersättas av något okänt och nytt. Men handboksstridens kärnfrågor går djupare än så.

Svenska kyrkans handbok är ett bekännelsedokument. Den uttrycker tro och lära enligt den hävdvunna principen ”Lex orandi, lex credendi”. Ett begrepp som brukar översättas till ”Så som man ber, så tror man”. Alltså: Kyrkans gemensamma bön uttrycker hennes lära.

Kärnfrågan är: uttrycker handboksförslaget Svenska kyrkans allmänkyrkliga och evangeliska tro och teologi på ett fullödigt sätt? Och är det en god förvaltare av vår andliga, liturgiska och musikaliska tradition?

 

Så tycker förespråkarna

– Svenska kyrkan är en brokig familj med väldigt många olika musikaliska utgångspunkter, vilket ger en stor mångfald. Vår intention med den nya handboken är att du, oavsett vilken fromhetsinriktning du tillhör, ska kunna hitta musik som du kan identifiera dig med, säger Andreas Söderberg, organist i Nederluleå församling och ledamot i både slutförslagsgruppen och revisionsgruppen.

Revisionsgruppens ordförande, biskop emeritus Esbjörn Hagberg, är tydlig med att hans uppgift är att förklara, inte försvara, resultatet av handboksarbetet. Och precis som Andreas Söderberg lyfter han fram den bredd av fromhetstraditioner som finns inom Svenska kyrkan.

– En gudstjänst ska firas av människor lokalt på folkspråket, det är en reformatorisk tanke. I förslaget finns både betoningen på samhörigheten med den världsvida kyrkan och möjligheten att gestalta gudstjänsten utifrån den lokala församlingens kontext: på varje ort ska man kunna fira en gudstjänst som känns relevant, säger Esbjörn Hagberg.

Enligt biskopen finns det däremot ingen större risk att den vane kyrkobesökaren inte skulle känna igen sig i grannförsamlingens liturgi, bara för att man där har valt att använda andra av handbokens alternativ.

– Eftersom grundstrukturen, gudstjänstens ordo, kommer att vara densamma kommer man att ha möjlighet att känna igen att detta är Svenska kyrkans gudstjänst, säger han.

I dag kan man runt om i församlingarna hitta flera exempel på hemmasnickrade gudstjänstordningar med specialkomponerad musik och lokalt hopknåpade böner. Man kan säga att det råder en handboksolydnad i Svenska kyrkan. Detta hoppas förslaget kunna råda bot på.

– Den nya handboken är till för inspiration och hjälp när man formar gudstjänsten lokalt. Tanken är att man genom den nya handboken skapar en tydlig ram som ger utrymme till lokala ordningar, inom det som är Svenska kyrkans tro, lära och liv, säger Esbjörn Hagberg.

 

"Tanken är att man genom den nya handboken skapar en tydlig ram som ger utrymme till lokala ordningar, inom det som är Svenska kyrkans tro, lära och liv."

- Esbjörn Hagberg

Med det nya handboksförslaget blir det fritt fram att kombinera olika text- och musikserier. Du kan i samma gudstjänst få sjunga ett gregorianskt Kyrie och Karin Runows Agnus Dei.

– Vi har inte velat lägga några begränsningar här eftersom varje församling är unik och utifrån sin kontext vet vad som passar bäst, säger Andreas Söderberg.

Den nya musiken i Svenska kyrkans handbok ska, enligt ett kyrkomötesbeslut, vara ”glad, enkel och folklig”. Organist Andreas Söderberg utvecklar:

– Folkligheten ligger i att musiken har varit ute på remiss och fått en folklig förankring i församlingarna. Man har lyssnat på vad alla tycker, inte bara till en viss utvald klick. Enkelheten uttrycks bland annat i de ”call and response”-möjligheter som finns i materialet. Glädjen kommer ur att musiken är sångbar – det finns en glädje i att sjunga.

Från teologiskt håll har det uttryckts oro över några av förslagets nya nattvardsböner. Kritiker har bland annat pekat på Nattvardsbön 4 som kan tolkas som att den likställer Kristi närvaro i ”lek och vila” med hans sakramentala närvaro i bröd och vin.

Det skulle i så fall vara ett uttryck för en symbolisk nattvardssyn som krockar med den lutherska läran om realpresensen, det vill säga att Kristi kropps och blods närvaro är direkt knutna till sakramentet. Esbjörn Hagberg håller inte med om en sådan tolkning.

– Här finns det de som uppfattar en otydlighet. Enligt läro-nämnden behöver dock inte alla betydelsebärande teologiska moment finnas i varje nattvardsbön. I denna bön gestalts olika former av närvaro. I instiftelseorden finns Jesu löfte om hans reella närvaro i nattvardens gåvor. Bönen ska förstås i ljuset av detta, understryker han.

 

Så tycker motståndarna

Christer Pahlmblad är docent i kyrkovetenskap vid Lunds universitet. Han har även skrivit boken Mässa för enhetens skull. Kommentarer och förslag till en reviderad mässordning för Svenska kyrkan (Artos 2014) där han presenterar hur ett ekumeniskt och liturgivetenskapligt förankrat nattvardsfirande kan gestaltas.

Han menar att handboksförslaget tonar ner Svenska kyrkans allmänkyrkliga karaktär.

– Genom att för hårt driva genus- och jämlikhetsfrågorna underminerar handboksförslaget tron på Gud som treenig, Fader och Son och Helig Ande, och på Kristus som sann Gud och sann människa. Sedan de första århundradena är detta den gemensamma och grundläggande tron för alla kristna samfund. Genusperspektivet är viktigt, men man måste hitta en bättre balans mellan det och allmänkyrklig tro, säger han.

– Nattvardsfirandet måste ha klara och tydliga uttryck för den lutherska och allmänkyrkliga tron att Kristi kropp och blod är närvarande och utdelas under brödets och vinets yttre gestalter. Handboksförslaget ger här alternativa formuleringar, som gör att man kan välja bort det perspektivet.

Christer Pahlmblad menar även att förslaget inte är förankrat i den liturgivetenskapliga forskningens resultat och de ekumeniska framsteg som gjorts under 1900-talet.

– Forskningen har sedan hundra år tillbaka haft en överväldigande betydelse för framväxten av en ekumenisk samsyn på nattvardsfirandet. BEM-dokumentet från Kyrkornas världsråd är det främsta uttrycket för detta. Handbokskommittén har inte tagit tillvara dessa ekumeniska insikter på ett tillfredsställande sätt, utan närmast hanterat frågorna om nattvardsfirandets gestalt och innebörd på ett vetenskapsfientligt sätt. Svenska kyrkan avlägsnar sig på denna punkt från utvecklingen i de stora kyrkorna i världen, säger han.

Mattias Lundberg är professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet och har varit en tongivande kritiker av handboksförslaget.

Liksom Christer Pahlmblad tycker han att man i handboksarbetet har tagit alldeles för liten hänsyn till forskningen. Han lyfter särskilt fram hur den äldre musiken har behandlats.

– Man kan jämföra med att restaurera en gammal kyrka. Det är inte bara att gå lös med murbruk eller måla om en medeltida staty utan materiell och historisk förståelse. Om en sådan förståelse saknas bör man låta tingen och musiken vara ifred, annars kan man göra stor skada för framtiden, säger han.

Han är i grunden positiv till en ny kyrkohandbok för Svenska kyrkan. Men förslaget håller inte måttet, menar han.

– Det hade behövts ett mer omfattande musikaliskt arbete, präglat av större öppenhet och där fler tonsättare fått möjlighet att delta.

 

Det hade behövts ett mer omfattande musikaliskt arbete, präglat av större öppenhet och där fler tonsättare fått möjlighet att delta.

Mattias Lundberg

Handboksförslaget rymmer många valmöjligheter att, utifrån materialets musik och texter, plocka ihop en lokal gudstjänst efter egen vilja. Mattias Lundberg tror att man genom ett sådant upplägg riskerar att etablera främlingskap mellan Svenska kyrkans församlingar, men även gentemot andra kyrkor. Svenska kyrkan riskerar helt enkelt att bli kongregationalistisk, tror Mattias Lundberg.

– Den igenkänning som en gemensam gudstjänstmusik skapar riskerar att gå förlorad. Och dessutom: i stället för att man blir en del av det drama som en gudstjänst utgör riskerar vi att få en församling som sitter med näsan i agendorna.

– Jag tycker även att det är respektlöst mot både tonsättare och musik att ställa upp materialet efter moment, och inte efter serier, där alltså delar från de olika serierna kan ”mixas och matchas”. De som har skrivit de nya serierna har ju tänkt sig sina alternativ som en helhet, säger Mattias Lundberg.

Taggar:

Kyrkohandbok

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.