Forskaren: Ateismen är inte samhällets frälsning

2014 flyttade kanadensaren Stephen LeDrew till Uppsala. Han hade just skrivit en doktorsavhandling i religionssociologi vid York-universitetet i Toronto och fick sedan ett stipendium till Uppsala.

Han ser likheter mellan länderna, men skillnaderna är fler.

– Välfärdssystemet är inte alls så utbyggt i Kanada som i Sverige, och den kanadensiska kulturen är mycket mer individualistisk. Jag uppskattar friheten i Kanada.

Vissa saker förvånade honom.

– Under mina två år i Uppsala bodde jag i tre olika lägenheter, för det fanns bara korta andrahandskontrakt på grund av bostadsbristen och de otroligt långa köerna.

– Jag uppfattade också den svenska hårda lagstiftningen och attityderna till droger som extremt bisarra. I Kanada förbereder regeringen en legalisering av marijuana.

En annan sak som slog honom är att Humanisterna och Christer Sturmark är så pass synliga i debatten.

Han tycker att det lite konstigt att det finns ett så stort intresse av att debattera religion i ett land som sägs vara det mest sekulariserade i världen och där ateismen ses som normen. Men han antar att det har mer att göra med islam och muslimska invandrare, än med kristendomen.

Stephen LeDrew beskriver sig själv som ateist. Han växte upp i en kristen familj som tillhörde United Church of Canada – den är liberal, reformert och Kanadas näst största kyrka.

– Som de flesta blev jag ateist i tonåren. Det var en skepticism som växte fram i takt med mina studier och att jag blev vuxen.

Han säger att han länge var militant, ungefär som Richard Dawkins. Men sedan dess har han förlorat mycket av sin tro på att vetenskap och förnuft ska kunna skapa en bättre värld och han känner mer sympati för troende människor.

– Men min egen inställning till tro och Guds existens har egentligen inte förändrats.

I sin avhandling undersökte Stephen LeDrew de nya ateisterna, en grupp där personer som Sam Harris, Richard Dawkins och Christopher Hitchens varit ledande företrädare.

Han menar att de inte bara avfärdar religionen, utan också intar en närmast religiös hållning till evolutionsteorin, och att deras ateism försvarar den vita västerländska mannens position.

– Det finns aspekter av den nya ateismen som är islamofobisk, negativ till social rättvisa och multikulturalism, säger LeDrew.

– Det finns en vilja att koppla religion till okunskap: Religiösa människor är personer som helt enkelt inte är i kontakt med verkligheten, som den beskrivs av modern vetenskap.

Inom den nya ateismen finns också en stark känsla av att västvärlden och vår livsstil är grundad i vetenskapen medan övriga världen är ett okunnigt bakvatten som ännu inte upplysts.

– Här finns ett förment vetenskapligt argument för kulturell intolerans.

Enligt forskningen har utbildning ett samband med ateism, men levnadstandarden har större påverkan på sannolikheten för att människor ska vara religiösa.

– Det är inte så att smartare människor blir mindre religiösa, utan snarare så människor som lever bättre liv inte behöver religionen som ett psykologiskt eller socialt stödsystem, säger Stephen LeDrew.

USA beskrivs ofta som ett undantag från den regeln eftersom landet både är rikt och har många religionsutövare, men det är mer komplicerat än så. Landet är rikt, men det finns också stora ojämlikheter i välstånd och där förekommer mycket våld.

– Men jag uppfattar det som att det pågår en verklig sekularisering av USA nu. Det innebär inte mer anti-religiösa känslor, utan snarare en växande likgiltighet till religion.

Han säger att det under de senaste tio åren har funnits en ateistisk rörelse i USA, som en reaktion på den religiösa högerns makt, men att den minskar nu.

– Donald Trump lyckades trots att han inte är evangelikal och väl mest är kristen till namnet. Under presidentvalskampanjen har det varit mindre tal om religion än i någon föregående som jag kan minnas.

Han tror att den kristna högerns tillbakagång kommer att följas av en tillbakagång för den ateistiska rörelsen och det beror på att de är två sidor av samma mynt: När USA blir mindre religiöst kommer incitamentet för att delta i ateistisk aktivism också att minska.

Resultatet kommer att bli en situation som liknar den i Kanada eller Sverige, där religionen inte är en stor fråga i samhället och inte någon betydelsefull del av det politiska livet.

– Det kommer förstås att ta tid för USA att förändras så mycket, det är fortfarande ett väldigt religiöst land jämfört med andra västländer. Men de nya generationerna verkar vara mycket mindre religiösa.

Då kanske man närmar sig den situation som de nya ateisterna drömmer om, en bättre värld som inte styrs av religiösa föreställningar och präster, utan ut-ifrån vetenskap?

– Om världen blir bättre för att den styrs av vetenskapsmän i stället för präster beror helt på vilka vetenskapsmän och vilka präster vi talar om. Men idén att helt sekulära och vetenskapligt baserade lagar och institutioner skulle skapa ett jordiskt paradis är en total fantasi.

Han menar att de som tror på en korrekt, vetenskapligt grundad moral och ett vetenskapligt sätt att styra samhället skulle vara intoleranta mot dem med en religiöst grundad moral, medan en rimlig hållning vore att lämna människors eventuella tro på Gud där hän.

– Om någon delar min inställning till jämlikhet och rättvisa till exempel, då bryr jag mig inte om ifall de inspireras av sin religiösa tro. Det som spelar roll är hur de agerar mot andra.

Han tror också att när inget är heligt finns inget som stoppar människor och institutioner från att förtrycka och förstöra allt och alla, menar han.

– Kapitalismen är den ultimata sekulära ideologin, dess resultat får inte mig att tro på att sekularism och vetenskap kommer att skapa en himmel på jorden.

Men han förnekar inte att religionen inspirerar människor till våld och förtryck.

– Det gör den ofta, men jag tror inte att ateister är mer immuna mot ondskan än religiösa människor och jag tror inte att mänsklighetens mörka drag skulle försvinna i en värld dä religionen inte spelar någon roll. De skulle bara ta sig andra uttryck.