Nu är den festliga tiden i kyrkan över

Det vill säga varje söndag är ju en festdag eftersom det är Herrens uppståndelsedag. Kyrkans ”vardagstid” handlar om hur man lever som kristen, om hur tron omsätts i praktiken.
Fester är alltid lättare att ta till sig än vardagstid. Julen handlar om Faderns gåva till mänskligheten, barnet som föds under änglasång i stallet. Påsken handlar om Sonens seger över lidande, förnedring och död. Pingstens, som vi just firat, handlar om Andens vind som sveper fram över världen. Rädda lärjungar blir modiga, många låter döpa sig och vi kan tala om att det finns en kristen kyrka.

Festerna är över och nu kommer sammanfattningen. Fader, Son och Ande, det är vad kommande söndag handlar om, Heliga trefaldighets dag. Treenighetsdagen. Tre i en och en i tre. Vår lite ”fyrkantiga” kyrka brukar beskriva treenigheten med en triangel. Tre sidor, ändå en helhet.  
Det finns det som är dolt för lärda och kloka men som är självklara sanningar för ett barn. Ibland måste vi bli som barn för att förstå något av Guds rike. Gud är kärlek och kärlek sätter inga gränser. Just därför kan Gud inte begränsas av våra trossatser, även om teologer genom tiderna försökt sig på begränsningar.

Det där kan ett barn förstå – men kanske inte en vetenskapligt skolad och bildad människa som vill ha allt på plats. Det är svårt att ta till sig att Gud hela tiden är större än våra begränsningar. Vi ser inte hela våningen genom att titta in genom brevinkastet och vi ser inte hela universum genom den mest avancerade stjärnkikare. Det mesta finns utanför vårt synfält.  Sådan är Gud, hela tiden större och mer och annorlunda än vad vi ser och vet.

Ibland får ungdomar i kyrkan vara med om så kallade upplevelsevandringar. Med förbundna ögon får de ta sig till olika stationer, där de med kroppens alla sinnen får uppleva teologi. På en station får de varm ånga på ena handen och en isbit i den andra. Därefter får de ett glas vatten.  Vatten, is och ånga har samma kemiska sammansättning, H 2 O, men känns olika.
Så det med Gud. Vi anar Gud i skapelsen, vi vet något om Guds väsen genom Jesus Kristus, vi kommer nära Gud när kreativitet och inspiration drabbar oss. Detta är Gud – även om Gud är större och mer än så.  

Sanningen är alltid flertydig. Det går inte att äga en sanning, men det går att vara sann. Det är inte detsamma som att äga över och förfoga över sanningen.  Upplevelsen av is och ånga är helt olika varandra men kommer ur samma källa. Det är ingen märkvärdig sanning, bara något att tänka på.
Heliga trefaldighets dag är också kyrkans missionsdag, en sändningsdag. Varje gudstjänst har två riktningar: kom och gå ut. Samling och sändning. Vi ska gå ut med evangelium, men vi måste först få del av evangelium.

Guds egen sändning, mission, är att vi fått Jesus Kristus. Gud har sänt oss Jesus Kristus. Och Jesus Kristus sänder oss ut i världen med Anden som gåva. Det kan ett barn begripa. Försoningens hemlighet måste man nalkas som ett barn. Tillitsfullt och självklart.
Gud, jag har inga ord för min bön,
men som ett nyfött barn
vilar på sin mors bröst
så vilar jag i dig. Amen.
 

Caroline Krook
biskop emerita