Ökat nattvardsfirande – men vad lär Svenska kyrkan?

Nattvardens uråldriga rit lockar allt fler. Men vad är det egentligen som sker i sakramentet? Svenska kyrkan rymmer en mångfald av nattvardsuppfattningar. Och vad Luther skulle ha sagt?

2014 hamnade en motion med rubriken ”Svenska kyrkans nattvardssyn” på kyrkomötets bord. Motionären önskade att Svenska kyrkans nattvardssyn skulle klargöras. ”Brödet och vinet är enligt min mening och en luthersk nattvardssyn endast Kristi kropp och blod i samband med utdelandet annars är det vanligt bröd och vin”, påstås det i motionen.

Motionen avslogs. I sitt betänkande skriver Gudstjänstutskottet att ”Nattvardens sakrament är centralt i såväl teologi som praxis i den kristna kyrkan. I den uttrycks ett trons mysterium som kan vara svårt att fånga i exakta formuleringar.”

Allt färre tar del av de vanligaste kyrkliga handlingarna. Men nattvardens sakrament är ett undantag. I dag firas 63 procent av alla huvudgudstjänster med nattvard, 1990 var siffran 34. I början av förra seklet kunde nattvard firas så sällan som en gång om året.

Denna uråldriga rit, med en ordning som går att spåra tillbaka till fornkyrkan, verkar tala till nutidsmänniskan. Men vad innebär egentligen denna heliga handling? Och hur ska vi förstå den i en evangelisk-luthersk kyrka?

– Egentligen räcker det med att peka på katekesen: ”Altarets sakrament är vår Herres, Jesu Kristi, sanna lekamen och blod under bröd och vin”. Alltså realpresensen, Kristus är verkligen närvarande. Vidare är nattvarden ett sakrament, ett nådemedel, som ska brukas, säger Christer Pahlmblad, docent i kyrkovetenskap. Han disputerade med avhandlingen Mässa på svenska och kom 2014 ut med boken Mässa för enhetens skull.

Enligt luthersk lära är Kristi sanna kropp och blod närvarande i mässan från och med att präst-en läser instiftelseorden. Det vill säga de ord som Jesus yttrade när han instiftade nattvarden kvällen före sitt lidande.

Men hur ser bruket ut i praktiken inom Svenska kyrkan? Cristina Grenholm är chef för sekretariatet för teologi och ekumenik på kyrkokansliet i Uppsala.

– Inom Svenska kyrkan är nattvardsbruken olika. Det finns en variation i hur vi förhåller oss till nattvarden. Det är något som vi bejakar. Svenska kyrkan rymmer både högkyrkligt och lågkyrkligt och allt däremellan, säger hon.

– Men vi har ett tydligt centrum: Det är Kristi närvaro i, med och under brödet och vinets gestalt. Bibelordet och sakramentet är nära sammanknutet. Sedan är det typiskt för oss att vi vid utdelandet säger ”för dig”.

Nyckelbegreppet här är ”i, med och under”. Dessa ord kommer från Martin Luther och brukar i lutherska sammanhang användas för att beskriva hur Kristus är närvarande i nattvarden. Begreppet hör samman med den så kallade ”konsubstantiationsläran”. Begreppet brukar användas för att kontrastera den katolska ”transsubstantiationsläran”, som, något förenklat, betyder att brödet och vinet förvandlas till Kristi kropp och blod.

Detta är dock ingen stridsfråga i dag, menar Christer Pahlmblad.

– När det kommer till den grundläggande synen på vad altarets sakrament är finns det ingen egentlig skillnad mellan luthersk och romersk-katolsk uppfattning. Realpresensen hävdas av båda traditionerna: det är Kristi kropp och blod som räckes i nattvarden med brödet och kalken. Hur detta är möjligt uttrycks däremot olika i de båda traditionerna, men det är inte den avgörande frågan.

Han hänvisar till det ekumeniska dokumentet Nattvarden – Herrens måltid från 1978. Där står att nattvardens bröd och vin, de konsekrerade elementen, ”i kraft av det skapande ordet skänkes som Kristi lekamen och blod. I denna betydelse kunde man också där ibland tala om en ’förvandling’.”

Dokumentet citeras även i boken Från konflikt till gemenskap som publicerades av den Evangelisk-lutherska/romersk-katolska enhetskommissionen inför det gemensamma uppmärksammandet av reformationsminnet.

Realpresensen är alltså gemensamt för både lutheraner och romerska katoliker. Hur påverkar det då vårt sätt att förhålla oss till det bröd och vin som använts i mässan?

– Den lutherska synen är att när instiftelseorden läses och när nattvarden delas ut så är Kristus närvarande efter sitt löfte.  Efter det kan man inte göra vad som helst med nattvardsbrödet, det är viktigt att vara vördnadsfull när man hanterar det. Därför bevaras det överblivna brödet ibland avskilt, säger Cristina Grenholm.

Samtidigt menar hon att man riskerar att skapa en rädsla för nattvardselementen om man fokuserar för mycket på bruken kring nattvarden.

– En koncentration kring vad som är rätt eller fel riskerar att hamna i vägen för nattvardens budskap: du hör samman med Gud, han bevarar dig till evigt liv.

– Finns det en piscina i kyrkan så använder man självklart den. Men om du av någon anledning inte har tillgång till en sådan är det så klart inte fel att hälla ut vinet någon annan stans. Den lutherska synen är att det är vanligt vin, även om vi, precis som med brödet, ska behandla det med vördnad.

Just frågan hur de överblivna elementen ska hanteras har varit en viktig fråga både inom Svenska kyrkan och i de ekumeniska samtalen mellan lutheraner och katoliker. För katoliker är frågans svar givet: innehållet i kalken konsumeras av prästen och hostian, brödet som är Kristi kropp, placeras i sakramentsskåpet. För en katolik förblir sakramentet Kristi kropp och blod till och med att det brukas. Därför är det otänkbart för en katolik att slå ut innehållet i kalken i vasken.

Denna uppfattning har katolikerna tagit med sig in i den ekumeniska dialogen. Genom dokumentet Nattvarden – Herrens måltid förbinder sig lutheraner att ”behandla de överblivna nattvardselementen med respekt.”

Även i luthersk tradition har man gjort en tydlig åtskillnad mellan vanligt bröd och vin och sådant som använts i mässan. I den gamla svenska kyrkolagen hette det att de överblivna oblaterna från mässan skulle förvaras i ”sitt bekvämliga rum” för att sedan delas ut vid nästa nattvardstillfälle. Och vinet?

– Det lutherska bruket var att prästen kommunicerade sist och då försökte konsumera allt innehåll i kalken, säger Christer Pahlmblad.

Denna tydliga åtskillnad mellan konsekrata, det bröd och vin som konsekrerats i mässan, och vanligt bröd och vin har inom den svenska högkyrkligheten tolkats som att Kristi närvaro i sakramentet inte upphör efter mässan. Detta har lett till att bruket av sakramentsskåp även finns representerat inom Svenska kyrkan. Bland annat i de högkyrkligt präglade Laurentiistiftelsens kyrka i Lund och S:t Ansgars studentkyrka i Uppsala, men även i Vadstena klosterkyrka.

– Om man hävdar att det som konsekrerats förblir ett sakrament efter mässans slut hamnar man i konflikt med en bred tradition inom lutherdomen. Där-emot är det inte säkert att det blir en konflikt med vad Martin Luther själv tänkte. För att undvika sådana diskussioner ville han att allt överblivet skulle konsumeras under eller omedelbart efter mässan, säger Christer Pahlmblad.

Martin Luther uppmanade den lutherske pastorn Simon Wolferinus att inte blanda de konsekrerade oblaterna med de okonsekrerade. Luther ville att han skulle ”göra som vi gör här [i Wittenberg], alltså äta och dricka det som finns kvar av Sakramentet med kommunikanterna, så att inte de anstötliga och farliga frågorna onödigtvis uppstår om när Sakramentets verkan upphör.”

Ett tecken i tiden på att nattvardsfirandet är en brännande fråga för Svenska kyrkan är att biskopsmötet just nu håller på att utarbeta ett biskopsbrev i ämnet. I en av pennorna håller skarabiskopen Åke Bonnier.

– Vi kommer att behandla luthersk teologi och praxis, ekumenik och bruk. Sedan vill vi ha ett brev som inspirerar till ett regelbundet nattvardsfirande, säger biskopen.

Taggar:

Luther

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.