Vi firar Luther så in i Norden

I Danmark anses Luther vara så viktig att det finns en statlig reformationskommitté med representanter från både kyrkan och stora kulturinstitutioner. Så viktig att den till och med har drottning Margrethe som beskyddare.

– Kyrka och kulturliv är tätt förbundna i Danmark, samtidigt som vi givetvis har olika utgångspunkter, berättar förre biskopen Karsten Nissen som är teologisk rådgivare i kommittén.

Kungamakt och kyrka har också ett viktigt band i dansk historia.

– Att de romerska biskoparna utsåg biskopar i Sverige har påverkat den svenska självbilden som stående i den apostoliska successionen, medan vi i Danmark snarare kastade biskoparna i fängelse.

Spår av lutherskt inflytande i danskt kulturliv hittar han bland annat hos författaren och prästen Erik Aalbæk Jensen, far till Peter Aalbæk Jensen, som grundade filmstudion Zentropa och Dogmakonceptet tillsammans med regissören Lars von Trier.

– Senaste årens diskussion om yttrandefrihet går enligt min mening tillbaka till Luther. Människor som står fast vid sin övertygelse är för många danskar hjältar, även i kulturvärlden. Jag tror också att vår allmänna uppfattning av välfärdsstaten är präglad av Luther.

Den nuvarande flyktingsituationen och det faktum att både Danmark och Sverige låste in sig mot omvärlden och behandlar flyktingar med skepsis, är för honom personligen en stor besvikelse. Skillnaden är att vi svenskar har svårare att få till en lika öppen diskussion som i Danmark, menar Karsten Nissen.

– Hos Luther möts kyrkan och samhället, även om det i diskussionen om kyrka och samhälle tyvärr finns en förenklad uppfattning om vad Luther menade med andligt och världsligt. Danska kyrkan behöver ingen spinndoktor för att höras i samhällsdebatten. Vi blir tillfrågade hela tiden.

Om Luther och kyrkan har en framskjuten plats i danskt kulturliv så är situationen mer komplex i Norge. Just nu ligger kyrkans eget fokus dessutom i första hand på kyrkans skilsmässa från staten som träder i kraft vid årsskiftet.

Norska kyrkan har valt att sätta fokus på vad reformationen betyder för vår samtid än på historien, berättar Vidar Kristensen som är norska kyrkans projektledare för reformationsjubileet. Tyvär har det varit svårt att skapa engagemang för reformationsjubileet utanför kyrkan.

– Luther är ingen person som folk i allmänhet har någon större relation till, därför har vi i Norge valt inte ha fokus på personen Luther utan på själva reformationen. Hans syn på judarna gör honom inte till någon stor stjärna. Därför hoppas jag att vi kan sätta fokus på de mer positiva sidorna.

Varje stift i Norge har en kulturrådgivare. I Oslo samarbetar man med stiftelsen KULT, ett resurscentrum för kultur och kyrka med Erik Hillestad som verksamhetsledare. Hans egen erfarenhet av samarbete norskt kulturliv är betydligt mer positiv än Vidar Kristensens. Som direktor för fristående Kirkelig kulturverksted (KKV), som sedan starten 1974 blivit en viktig aktörer i norskt kulturliv, har han god inblick i relationen mellan kyrka och kulturliv.

– I små samhällen är bandet starkare, samtidigt som det finns en viss antagonism eftersom kyrkan traditionellt sett har haft en skeptisk hållning till modernitet. I städerna är detta band svagare, men också mindre motsägelsefullt, eftersom kyrkan i de flesta städer är mer öppen för nya uttryck, säger Erik Hillestad.

Under den ryska perioden mellan 1809 och 1917 var den lutherska identiteten en viktig del av den finska nationalidentiteten. Idag är den unga generationen mer ekumenisk.

– I teorin vet nästan alla någonting om Luther och det finns till och med poplåtar som refererar till Luther, men det finns fortfarande myter om att lutheraner måste jobba mycket, säger Timo-Matti Haapiainen som är samordnare av Reformationens märkesår som det kallas i Finland.

Men det finns även en positiv sida.

– Den lutherska identiteten binder oss samman med Norden och Nordeuropa och vår ingång till Europa.

Bland teologer har den finska Lutherskolan starka ekumeniska toner.

– Våra väckelserörelser har sina egna accenter som kan vara mera exklusiva. Det finns många bilder av Luther i vår kyrka. Kontroverser är både möjliga och vanliga.

Om den allmänna bilden av Luther är bilden av en radikal reformator, förknippar man i kyrkan också Luther med tradition. Reformationen var också en rörelse tillbaka till rötterna.

– Jag tror att den danska bilden av Luther är den mest tyska och protestantiska inom Norden, medan bilden i Finland är mer katolsk och ortodox. Finland har alltid legat på gränsen mellan öst och väst och det syns också här.

Enligt Timo-Matti Haapiainen har lutherska kyrkan varit oerhört viktig för kulturlivet i Finland. Många av kulturlivets professionella har sina rötter i kyrkans grupper. Kyrkan stöder kulturlivet och skapar rum för interaktion.

– I Finland är kyrkan en folkkyrka och kulturlivet är folkligt. Det är inte alltid lätt att säga var gränserna mellan kyrkan och kulturliv går. Om det ens är möjligt.