Svensken mest positiv till invandrare av EU:s medborgare

Svenskar och finländare är de mest positiva i Europa till invandring från länder utanför EU.  Hela 95 procent av svenskarna vill också att EU ska erbjuda skydd till asylsökande människor, och att samma regler ska gälla i hela EU.
Det visar en omfattande attitydundersökning i EU:s medlemsländer som presenterades i förra veckan. Den visar också att hela 80 procent av befolkningen i EU-länderna vill att asylsökande ska få skydd i EU, liksom att antalet asylsökande bör fördelas mer jämnt mellan länderna.
– Det verkar som att kommissionen är helt i linje med befolkningen i detta, säger kommissionär Cecilia Malmström om resultatet.

I en rad svar visar sig svenskarna mest välvilligt inställda till invandrare och till att de ska ha samhälleliga rättigheter. Samtidigt hör svenskarna till dem som minst tror att diskussionen om invandring i EU baserar sig på tillförlitliga data och fakta.
Enligt planen ska EU:s gemensamma asylpaket vara klart innan året är slut. Attitydundersökningen (Special Eurobarometer 380) visar hur 27 000 personer, 1 000 personer i varje medlemsland, ser på dessa frågor.

Vissa saker i asylpaketet finns redan på plats, som exempelvis gemensamma regler för skyddsgrund och en gemensam asylbyrå på Malta som ska samordna information och ge stöd åt medlemsländerna.
Annat återstår, som uppdaterade minimiregler för mottagningen av asylsökande och hur prövningen ska gå till. Att euro-krisen dominerar debatten i Bryssel gör det inte lättare – förbättringar för asylsökande kostar pengar.
– Vi har inte haft ett möte sedan i februari 2010 som inte har inletts med den ekonomiska krisen, säger Cecilia Malmström.

Det gör att frågor om asyl, migration, arbetskraftsinvandring inte direkt står på topp på EU:s politiska agenda just nu.
Samtidigt störs utvecklingen av att främlingsfientliga eller till och med högerextrema partier har framgångar i flera länder.
 Att då komma framåt är oerhört svårt, medger hon. Asylmottagandet är mycket ojämnt fördelat mellan länderna, 90 procent av asylansökningarna tas emot av bara tio länder.
– Jag visste att det skulle vara tufft, men jag visste inte hur tufft – med den främlingsfientliga våg som drar över Europa. Det hela är mer inriktat mot att   säkra gränserna än att ta emot människor.
Endast fyra procent av flyktingarna från Libyen vid tidpunkten för revolutionen sökte sig till EU, visar årets migrationsrapport. Förra året ökade antalet asylansökningar till EU med 16 procent till strax över 300 000. Sett över tid har antalet asylsökande till EU minskat: 2001 var de 425 000. Ändå har just migrationstrycket flera gånger använts som argument att upprätta tillfälliga gränskontroller – i Frankrike, Holland, Danmark och Italien.

Bland det som det knappast finns utsikter för att komma överens om i närtid är diskussionen om solidarisk omflyttning av asylsökande från ett land till andra när trycket på ett land blir för stort – det kan exempelvis gälla ett litet land som Malta. Vid sidan om asyl-
paketet hör också bredare uppgörelser runt arbetskraftsinvandring till det som är svårt att komma överens om – kommissionens förslag till direktiv som skulle förbättra villkoren för säsongsarbetare är nu två år gammalt utan att en uppgörelse uppnåtts. Liberala regler för en bred arbetskraftsinvandring av det slag som Sverige infört blir knappast verklighet i hela EU.
– Jag tycker att det svenska systemet är jättebra, om jag fick bestämma skulle hela EU ha det. Men det skulle inte vara möjligt, säger Cecilia Malmström.