Opinion&Debatt
Ledare
Helle Klein

Budgetarbete är teologiskt arbete

Å andra sidan....

”Den lånade tiden kan också ses som andrum, och utrymme för ett koncentrerat arbete med identiteten och den grundläggande uppgiften att finna vägar till en väl fungerande kyrka mitt i samhället”, skriver Anders Ahlberg på ledarplats.
Så är det nog. Ekonomisk kris kan få oväntade positiva effekter för organisationer som behöver strukturera om sig i en ny tid. Men det olyckliga är om förändringar drivs av ekonomiska skäl och inte av idémässiga, i kyrkans fall teologiska skäl.

Separation mellan ekonomi och teologi hör till kyrkans stora kris och har fått till följd att församlingarnas teologiska samtal alltför ofta stumnat samtidigt som budgetarbetet får en fixering vid siffror och inte vid insidan, dvs vad det är att vara kyrka, vad evangeliet betyder i dag.
Den så kallade dubbla ansvarslinjen som blev vår kyrkas sätt att hantera spänningen mellan prästkyrka och lekmannakyrka har alltför ofta inneburit en sorts uppdelning i kompetensområden.

Prästerna får ta hand om tro och teologi medan de andras kompetens enbart gäller administration, organisation och ekonomi.
Denna tudelning är främmande för såväl urkristendom som reformation. Läroansvaret är hela församlingens, det vill säga alla döptas ansvar, inte bara prästernas. I själva verket borde kyrkorådets budgetarbete ses som ett angeläget teologiskt arbete i en församling.

Det är nämligen i prioriteringen av verksamheter och fördelning av resurser man säger vad det är att vara kyrka just nu och just här.
Förhoppningsvis kan den hotande ekonomiska krisen få fart på församlingarnas teologiska reflexion och ämbetsfixeringen brytas. Vi behöver göra teologi innan vi gör struktur.


 

Helle Klein

Kommentera

När Helle Klein skriver att separationen mellan ekonomi och teologi hör till kyrkans stora kris sätter hon fingret på en viktig fråga. Det finns alldeles för många förtroendevalda som ser som en huvuduppgift att om möjligt sänka kyrkoavgiften. I varje fall att inte behöva höja den. Man är övertygade om att det är kyrkoavgiften som avgör om människor vill vara kvar som medlemmar eller inte. Och visst finns det anledning hålla tillbaka om det går. Det finns all anledning att fundera över kyrkans stora överbyggnad och att alla uppgifter ska arvoderas. Men huvuduppgiften är inte att "spara sig ur krisen" utan att finna ord och uttryckssätt för evangelium att nå fram till dagens människor. Ekonomi och teologi måste gå hand i hand utifrån den djupa målsättningen för Kristi kyrka på jorden. Om människor upplever att de möts av svar på sina djupa frågor och möts av verksamheter som berör deras vardag på ett inkluderande sätt är de villiga att betala för sitt medlemskap. Det är svar som många ger i samtalsgrupper och personliga möten i vardagen. Det är mina erfarenheter efter många års arbete både i stads och landsbygdsförsamlingar.

Ja, till syvene och sist är det ju medlemsnyttan som avgör. Ingen medlemsnytta, färre medlemmar. Enkel matematik, men kanske svårare att genomföra. Kanske Hjertén vittnar om ett exempel, vad vet jag...

Magnus är uppenbarligen övertygad om att ordet medlemsnytta är ett framgångsmantra för SvK. Egentligen för trött på ältrandet måste jag ändå fråga; Va 17 menar du? Kristi kyrka är relationen mellan hans lärjungar, dvs. de människor som älskar allt & alla och därigenom uppnått fullkomligheten såsom Fadern är fullkomlig. Så i Kristi kyrka är medlemsnyttan sin egen orsak och konsekvens. Magnus menar, inbillar jag mig, något därutöver, som medlem i SvK. Kärleken kanske inte ens är den tyngsta parametern i medlemmens nytta. Vad? Upplevd nytta? Materiell nytta? Social nytta? Emotionell nytta? Mental nytta? Vad vill du att SvK ska leverera, Magnus? Komfortreligion och snäll mesighet som stryker alla medlemmarna medhårs? "Diakoni" i form av ihoplappande av de luckor i välfärden som det sekulära samhället finner lönsamt att bli fler och bredare? Jag tycker att dina totalt intetsägande krav på "medlemsnytta" fått tillräckligt utrymme i de här spalterna. Våga kliva fram och prata klarspråk.

Sten, jag vet inte om innehållet från detta äldre inlägg hjälper dig på traven, i vad jag menar med "medlemsnytta":

Jag får återkommande frågan om vad jag menar med medlemsnytta, ett begrepp som jag gärna använder med tanke på att detta ofta brister i Svenska kyrkan.

Med "medlemsnytta" menar jag sån verksamhet som motiverar betalande medlemmar att vara medlemmar i Svenska kyrkan. Motsatsen skulle vara verksamhet som inte attraherar medlemmar, utan snarare skyndar på mängden utträden. Det kan ju gälla kvinnoprästmotstånd och eller diskriminering av homosexuellas lagliga rättigheter.

Ex. på vad som inte är medlemsnytta, är t.ex. också till synes oändliga konflikter mellan kyrkoherde och kyrkoråd som på en del håll leder till utträden. Ett aktuellt exempel (förefaller mig rätt så grovt), är Skanör-Falsterbo. Det finns nog artiklar att läsa om det ämnet här i Kyrkans tidning.

Andra exempel är alltså diskriminering, det finns det inte heller någon medlemsnytta i.

Ytterligare (positivt!) exempel är kanske "frälsning", men då endast i de fall där detta främst skapar medlemsnytta för den som blivit frälst. Jag känner mig mer tveksam på att det skapar mer "medlemsnytta" för andra personer, än den som blivit "frälst". I det senare fallet låter det som att ordet indoktrinering är användbart, vilket ju kanske inte innebär så stor medlemsnytta.

Medlemsnytta, menar jag, skall ses som relationen mellan organisationen SvK och den enskilde. Kort sagt: Vad får jag för pengarna (i det större perspektivet och i det mindre, men på den betalande medlemmens villkor).

Jag tror mycket av det du skriver skulle kunna vara medlemsnytta, om man vill omsätta detta i vad som skall stå i den lokala församlingens verksamhetsplan (om det är vad du efterfrågar). Det kan vara nyttigheter på många plan. Det är viktigt att slå fast, att det inte handlar om enskilda personers enskilda nyttigheter enbart, utan vad den stora massan av medlemmar vill ha sitt medlemskap till gemensamt. Vad som motiverar dem att betala medlemsavgiften.

Jag tror att det handlar om en mental inställning hos många funktionärer. Ibland finns den redan idag, ibland verkar den saknas till stor del - läs naturligtvis Sälen-grälen eller de bananrepubliksliknande händelserna i Skanör-Falsterbo.

Tack Ulf för dina klargörande ord.
Skall berätta om damen som kom in i fullmäktige och när dert skulle avslutas så begärde hon ordet och sade, jag trodde ni skulle prata om något annat än bara pengar. punkt.
En tidigare prost här höll i alltsammans och det var nog det bästa som kunde ske. Tack för ordet från kyrkväktaren.

OK, Magnus, jag förstår det som att SvK ska söka en största gemensam nämnare som fokus för sin verksamhetsutveckling. SvK´s uppgift är att vinna marknadsandelar. Jag kan nog tycka att SvK är tillräckligt lyhörd för allt vad folk vill ha. Men en kyrka som inte reflekterar över om skillnaden blir ohållbar mellan vad folk vill ha (ur ett tämligen sekulärt perspektiv) och vad folk bäst behöver (ur kyrkligt perspektiv), mister nog snart all förankring. Jag jobbar på ett branschforskningsinstitut, där förutsättningarna är lite åt samma håll. Skulle vi åsidosätta vår integritet för att leverera enbart för uppdragsgivarna behagliga resultat, vore vi snart döda.
Oavsett om vi eftersträvar en förankring i traditionen eller i dagens verklighet, vore en strävan att stryka alla medhårs förödande. Kristi kyrka är relationen mellan människor med en levande Kristi Kärlek. Om SvK fokuserade på att bli en Kristi Kyrka, så skulle en fungerande verksamhetsutveckling ge en total jackpot av medlemsnytta.
Överens, Magnus?

DENNA GÅNG talar Helle som en kristen präst utan vänsterpolitiska förtecken.
Fortsätt på den linjen, och Du kan få positiv betydelse för vår Sv. Kyrka!!!

Sten, ursäkta att jag svarar på tilltal så långsamt. Jag trodde nog att den här tråden var "död".

Jag tycker att mycket av det du skriver stämmer vad gäller innehållet, inkl. största gemensamma nämnare. Samtidigt behöver kyrkan kanske inte vara lika överallt, i alla församlingar. I mitt budskap är nog den mentala inställningen hos funktionärerna. Sånt där som hänt i de av mig (och andra) nämnda skräckexemplen ska över huvudtaget inte behöva hända alls. Det är en naturlig konsekvens av medlemsnytta (även om ordet medlemsnytta går att ladda med olika typer av innehåll). Fokus skall ligga på att göra nytta för verksamheten, om man är funktionär.

T.ex. inte att gräla med andra delar organisationen. Sånt är en självklarhet på de flesta arbetsplatser, kanske även på den du nämner. Inom kyrkan verkar det inte vara lika självklart. Här förekommer i de värsta fallen biskopar i handgemäng (häromåret). Handgemänget är VÄLDIGT LÅNGT från medlemsnytta och VÄLDIGT LÅNGT från Kristi kyrka också. (Nu skall jag väl påpeka att det inte är jag som introducerat begreppet Kristi kyrka - jag bara använde för att möta upp i diskussionerna här.)

Sidor

FLER NYHETER

Senaste nytt från TT

> fler nyheter från TT

Håll dig uppdaterad

Prenumerera på vårt nyhetsbrev.
Via RSS