Är det sant att Jesus uppstod?

För tio år sedan orsakade KG Hammar debattstorm i det som kom att kallas Jesus-debatten. Nu har han gjort det igen. I Kyrkans Tidning nummer 46 skrev Hammar att Kristus är en tankekonstruktion. Det har fått många att ta till orda.

Låt oss först få ordning på tankarna. Att KG Hammar installerades som ärkebiskop i Svenska kyrkan år 1997 är ingen tankekonstruktion. Det spelar ingen roll att personnamn, ärkebiskopsinstallationer, kyrkor och kalendrar är mänskligt konstruerade företeelser i rum och tid. Det spelar heller ingen roll att påståendet ”KG Hammar installerades som ärkebiskop i Svenska kyrkan år 1997” uttrycks med hjälp av en lingvistisk apparatur i ständig förändring. Det är ett faktum, som bara sofisterna förnekar, att KG Hammar installerades som ärkebiskop i Svenska kyrkan år 1997.

Att Jesus från Nasaret blev korsfäst omkring år 30 är heller ingen tankekonstruktion – för att nu gå över till mer väsentliga ting. De flesta antikhistoriker är i alla fall ense om det. De enda som till äventyrs skulle tala om Jesu korsfästelse i termer av tankekonstruktioner är de som förnekar densamma.

Så långt torde KG Hammar själv hålla med. Poängen med hans senaste inlägg, i nummer 48,  är ju inte att de historiska händelserna i sig skulle vara konstruerade, utan blott att vittnesbörd och berättelser om dessa händelser aldrig kan vara något annat än tolkningar. Den som säger att KG Hammar installerades som ärkebiskop i Svenska kyrkan år 1997 gör alltså en tolkning av verkligheten, enligt detta synsätt, liksom den som gör gällande att Jesus blev korsfäst omkring år 30.

Även så långt är allt mer eller mindre klart. Visserligen låter det märkligt att tala om tolkningar när det som beskrivs är uppenbara fakta, eller åtminstone allmänt vedertaget, med det kan vi låta passera. Problemet med postmodernism i allmänhet och hermeneutiskt orienterad teologi à la Hammar i synnerhet är att man så ofta stannar vid just detta: tolkningar, berättelser, konstruktioner, kontexter, perspektiv. Som om man därmed trodde sig kunna lämna de mer kontroversiella frågorna om sanning och verklighet därhän.

Men Jesus blev korsfäst på riktigt. Det hände omkring år 30. Till och med Hammar försanthåller dessa delar av de apostoliska och nicenska trosbekännelserna: att Jesus blev korsfäst under Pontius Pilatus.
Den svårare frågan är om Jesus uppstod. Eller för att uttrycka oss rakt på sak: Blev Jesu fysiska, korsfästa kropp levandegjord (och därtill förhärligad) efter att ha varit död i över ett dygn?

Om vi går på Hammars linje blir nog tyvärr svaret nej. I sin förhoppningsvis världsunika debattartikel riktar han nämligen följande varning: ”Om vår tro på Jesu uppståndelse handlar om vad som skedde i historien riskerar vi att lämna bibeltexternas eget fokus på att ’han visade sig’ (1 Kor 15)…” Man vill inte riktigt tro sina ögon: en ärkebiskop emeritus som med hänvisning till ”bibeltexternas eget fokus” varnar Svenska kyrkans medlemmar (eller åtminstone KT:s läsare) för att se Jesu uppståndelse som något som ”skedde i historien”.

Vad som ligger bakom Hammars farhågor är, enligt egen utsago, att ett försanthållande av tron riskerar att förvandla densamma till ”en ersättning för det som historieforskningen inte kan bidra med”. Tanken tycks närmare bestämt vara (hur märkligt det än låter) att vi som kristna inte bör tro på – alltså försanthålla – något som historieforskningen saknar möjlighet att bekräfta. Eftersom Jesu uppståndelse just vore en sådan sak bör vi heller inte tro att vi här har att göra med en historisk händelse.

Denna tankegång (om den är rätt uppfattad) är dubbelt felaktig. Dels tror ju Hammar själv på många saker som varken historieforskningen eller andra vetenskaper kan bekräfta, exempelvis att det finns en yttervärld, att Bach var en gudabenådad kompositör, att Förintelsen aldrig borde ha ägt rum, att Gud finns och att Gud därtill är bortom alla konstruktioner. Dels underkänner tankegången sig själv, ty historieforskningen kan naturligtvis inte bekräfta detta att kristna inte bör tro på något som historieforskningen saknar möjlighet att bekräfta.

Så jag dristar mig att ställa frågan igen: ”Blev Jesu fysiska, korsfästa kropp levandegjord (och därtill förhärligad) efter att ha varit död i över ett dygn?”

Martin Lembke
Doktor i religionsfilosofi
Lunds Universitet

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.
Anders
Malin: Jesus är Guds ord (Joh 1:1). Bibeln är det inte. Bemöt vad jag skriver gärna, annars blir diskussionen haltande. Jag hoppas få möta Jesus parousia:ankomst/närvaro som de som Paulus skriver till i 2 Thess fick göra under sina liv. Och till slut att Gud blir allt överallt.
Andreas Holmber
Malin och Martin - att de saliga helgonen hemma hos Gud, och då inte bara dem som påven helgonförklarat, ber för oss är fullt rimligt och naturligt, om än kanske inte direkt påvisbart utifrån Skriften. Som Svenska kyrkans ärkebiskop Wallin en gång skrev i psalmen vid en moders död: "Helt visst du ser / till barnet ner / och åt Guds faderssköte / mig ömt förtror, / du goda mor, / till dess jag når ditt möte." Jag tror på de hädangångnas förbön, även om jag nog inte vill göra en lära av den. Men jag tar gärna emot skriftbevis! Däremot: att vi skulle söka kontakt med de döda och be dem om förbön, när vi genom Guds nåd har så många levande helgon omkring oss att be om förbön, det blir på något sätt att gå över ån/dödsfloden efter vatten. (Samuel verkade ju mest irriterad över att bli störd i "Abrahams sköte"). Hugg tag i ett medsyskon och be om förbön - det är nyttigt för både dej och honom/henne! Så jag håller med både Martin och Malin, fast på lite olika vis. Kul f.ö. att du är med i kommentarsfältet, Martin - fast vi kanske lämnade din artikel lite väl långt bakom oss nu?
Anders Bergdahl
Det är fakta att vi inte har någon aning om Jesus existerat som en viss historisk person och om han i sådana fall blev korsfäst ca år 30.. En del TOLKAR historiska källor så andra tolkar den totala avsaknaden av omnämnaden om Jesu liv i historiska källor helt annorlunda. Det är enbart idioti att säga att man idag VET något om detta. Man kan TRO eller till och med anse det vara sant, men VETA bortom rimligt tvivel kan vi inte. Det är sålunda absolut inget fakta att Jesus existerat eller dött, eller uppstått. Det viktiga är inte att försanthålla den ena eller andra tolkningen det viktiga måste vara att finna, eller inte finna, mening i de narrativ som talar om Jesus. Detta är grundläggande för alla som har grundkunskap i filosofi ämnet, men uppenbarligen inte för religionsfilosofer.
David
Malin: du har rätt i att vi inte ska söka kontakt för de döda. Men enligt en katolik är helgonen sådana människor som vi vet är hemma hos Gud. De är alltså levande, bara på en annan plats, och förbudet gäller inte dem. (jag återger argument jag hört från mina katolska vänner) Jag tycker att det är olämpligt att be helgonen om förbön, men jag ser ingen motsättning mellan att göra det och att älska Jesus. Anders: du skriver att det är bibliskt att vi ska bli "ett med Gud". Bibeln är väl ändå väldigt klar över att Gud är Gud och vi är människor, utan möjlighet att bli något annat. Förklara gärna hur du menar.
GE
Malin: Var i Bibeln står det att vi ska fira något annat än Eukaristin?!
Margareta P å Österlen
@Martin Lembke, 16 dec, 17:29 (äv Fagerlind och David): Jesus Kristus säger i Johannesevangeliet upprepade gånger att vi själva skall be till Gud Fader: dels i samtalet med den samariska kvinnan, kap 4 om jag minns rätt; dels i samtalet med lärjungarna från kap 14 är det väl, där han faktiskt uttryckligen säger att han INTE skall be till Fadern för oss, utan manar oss, precis som han gör i de andra evangelierna att vi själva skall be till Gud, Vår Fader, direkt, och söka, för då kommer han och Fadern till oss. Det är så det är för dem som tror och söker av allt och uppriktigt hjärta! Det är väl Paulus som talar om någon som ber hos Gud, Vår Fader, någon som ber för oss och framför vår sak under suckar och klagan för vår skull. Men att vi själva skulle be till dem människor själva helgonförklarat (- om än med aldrig så goda skäl, särskilt i de tider då de hotades och torterades och mördades för att framtvinga avsägelse av sin tro!) framföra vår sak - det finns inte någonstans i vare sig evangelierna eller i breven, vad jag kan minnas. Men vad jag förstår räcker det med uppriktigt hjärta, sann tro och bön direkt till Gud Vår Fader - som Jesus Kristus sagt oss. Margareta P å Österlen
Anders
David: se Joh 17 och Joh 10:34-35. Luther själv skriver att "Gud blev människa så att människan må bli Gud."
Malin Fagerlind
SUCK! Jag blir så trött. Jag bara ber att Herren snart ska resa upp sitt folk och att Guds Ord ska förkunnas. Guds hus i det här landet (och världen) är så fullproppat med villoläror att allt blir ett enda trassel. Låt detta vara vår gemensamma bön: Ef 4:13-15 Här är en ganska bra argumentation utifrån Bibeln varför vi inte ska be till någon annan än Gud. http://www.mikaelkarlendal.se/teologi/varfor-ska-vi-inte-vanda-oss-till-helgon/ Det som jag (med hjälp av min hemgruppsledare) kan hitta i Bibeln om vart vi ska vända oss med vår bön är att vi ska be till Fadern i Jesu namn. Käre Martin och Anders, tror ni inte att Bibeln är Guds Ord? Anders: Du bekänner inte att Jesus ska komma med sina fötter på Oljeberget vid sin ankomst. Förkasta inte hörnstenen!! Och håll er till Bibeln, Guds Ord. De är ett och detsamma. http://www.youtube.com/watch?v=Q0jPmzV1CzQ Guds välsignelse, och jag ber om ett uppvaknande för Sverige! Gud välsigne
Margareta P å Österlen
Ett tips, David, 18 december, 2:21: Jesus Kristus säger i Johannesevangeliet i samtalet med lärjungarna att om de följer de föreskrifter han givit dem från Gud, Vår Fader, skall de (vi) bli ett med honom liksom han själv är ett med Gud, Vår Fader. Det kan vara en glädjetolkning en del gör i förhållande till vad en del uttolkare brukar tala om. Exakt vad det innebär får vi väl se fram emot att få veta om vi blir godkända på yttersta dagen, istället för att i spåren av föregångare inom den kristna tron ägna oss åt alltför vidlyftiga försanthållanden fastslagna av troende under stor oenighet, trots Helig Andes närvaro, vid tidiga ekumeniska möten från 300-taletoch framåt... Önskar en fortsatt fröjdefull advent åt dig och alla andra troende bröder och systrar som frågar, bultar, ber och söker längs vägen. Margareta Persson å Österlen
Malin Fagerlind
Tack Margareta för dina klargörande inlägg! Skönt med förstärkning! :) Gud välsigne dig och fortsätt hålla dig nära Jesus.