Är det viktigt för dig att Gud är man, så håll fast vid det. Men betänk alltid Guds storhet och språkets begränsningar, uppmanar debattör Helena Myrstener.
Julannonsen från Svenska kyrkan i Västerås gav Jesus rätten att få vara bara ett barn och inte könsbestämmas på en gång. Tack för det! Idag behöver vi värna barndomen som en öppenhetens och frihetens tid.
Det är inte lätt. Den kommersiella världen håller tvåkönsnormen vid liv. Överhuvudtaget har vår kultur investerat mycket i uppdelningen av människan i två kön, han och hon. Det är en så stark social norm att vi tvångsmässigt och direkt måste veta när ett barn fötts: ”blev det en pojke eller flicka”?
Efter annonsen har flera ryckt ut till ett manligt försvar av Jesus. Barnet är en han, en man! Säger vi hen om Jesus är inkarnationen hotad! Men användandet av hen som pronomen måste inte betyda att någon är könlös eller könsneutral dvs att Guds mänsklighet ifrågasätts. Hen kan också ange en könsidentitet (ett tredje kön), men personen känner inte igen sig i eller vill inte begränsas av de förväntningar eller bestämningar som finns om ”kvinnligt” och ”manligt”. Det räcker alltså inte med ett könssystem som bygger på två olika kategorier. Könsorganen bestämmer inte könsidentiteten.
När Svenska kyrkan i Västerås använder ordet hen visar detta på en nutida förståelse om kön; könsidentiteten är inte alltid bestämd eller beständig. Egentligen är det väl bara att gå till sig själv, vem av oss passar in till punkt och pricka med de yttre eller inre egenskaper som antas vara typiska för det ena eller andra könet?
Själv verkade Jesus förhålla sig fritt till detta med kön. Det var människan som var viktig. ”Könad” som man, en judisk man, uppfyllde inte Jesus de förväntningar som fanns på denne, utan gör istället lärjungarna och andra förvånade när till exempel kvinnor behandlas likvärdigt med männen. Jesus verkar inte vara intresserad av att könsbestämma människor eller själv uppfylla den manliga normen.
Bilden av Gud som man, herre och kung har absolut problem med sin bärighet och relevans när det övriga samhället idag strävar efter att nå jämlikhet och jämställdhet. Det vore bra om Svenska kyrkan kunde inse detta och inte vara rädd för att förknippas med ordet hen för Gud i handbok och gudstjänster.
Kyrkan måste våga tro att vår samtid också har något att bidra med till förståelsen av Gud och treenigheten. Vår kunskap idag om könsidentitet kan ge en större förståelse av skapelsen och inkarnationen. I alla fall bidra till att vi inte så ensidigt och strikt kategoriskt vill hålla fast vid Guds absoluta manlighet. Gud blir människa, en jämlike. Någon som då också, inte enbart ser och ”förbarmar” sig över kvinnor och barn, utan själv identifierar sig med dem.
Men det patriarkaliska kännetecknet att vilja äga och förvalta kommer förmodligen att slå till igen. Jag tänker på viljan att bestämma och kontrollera bilden av Jesus utan att ta hänsyn till vad som kan väcka en levande tro idag för alla hon, han och hen som finns i kyrkan och i världen, alla skapade till Guds avbild.
Visst, är det viktigt för dig att Gud är man, så håll fast vid det. Men betänk alltid Guds storhet och språkets begränsningar.
LÄGG TILL NY KOMMENTAR