Biskopsval handlar om tillsyn

Vad går biskopsval egentligen ut på? Vad är det man väljer? En biskop ska ha tillsyn över församlingar och över dem som innehar vigningstjänsten. Väljarna uttrycker i sitt val vem man har förtroende för att utöva sådan tillsyn; över sig själv eller över sin församling.

Det är vad det handlar om. Att utöva tillsyn är så mycket mer än att titta i regelboken; det är också att uppmuntra och inspirera, fördjupa samtalet inom och utom kyrkan. Vem har jag sådant förtroende för att jag vill att hon eller han ska ha den uppgiften, är frågan varje elektor har att ställa sig. Genom den breda processen markeras att stiftet i sin helhet deltar i valet: församlingarnas företrädare och präster och diakoner.

Fram till början av 1960-talet var det enbart prästerna i stiftet som röstade fram sin biskop. Tre kandidater fördes upp på förslag som lämpliga att bli biskop i stiftet och regeringen utsåg den som ansågs mest lämplig. Det ändrades genom 1963 års biskopsvalslag. Demokratiseringsprocessen skedde i efterdyningarna av Helanderaffären. Lika många präster som lekmän deltog i valet men utnämningssättet var detsamma.  Det var ett så kallat presentationsval där tre lämpliga kandidater presenterades och regeringen fällde avgörandet.

Valsättet ändrades på nytt när relationen med staten förändrades. Stiftet väljer sin biskop direkt. Företrädare för vigningstjänsten, präster och diakoner, och lika många lekmän deltar i valet. Utnämningsprincipen har ändrats. Den möjlighet regeringen hade att se till sammansättningen av hela episkopatet inför en utnämning har gått för­lorad medan väljarnas inflytande i stället har ökat.

Biskopsval kan förstås genomföras på olika sätt. Men det finns något principiellt värdefullt i att de som har ansvar som förtroendevalda och som präster och diakoner är elektorer. På så sätt markeras både de demokratiskt valdas och ämbetsbärarnas ansvar i kyrkan. Det allmänna prästadömet och den särskilda vigningstjänsten tar gemensamt ansvar. Det menar jag ska vara den principiella utgångspunkten för eventuella reformer.  Det löser man inte genom ett enkelt ansökningsförfarande hos stiftsstyrelsen.

Klas Hansson
Teol. dr, Strängnäs
 

Detta är en debattartikel i Kyrkans Tidning. Åsikterna som uttrycks i texten är skribentens egna.
,

LÄGG TILL NY KOMMENTAR

Grundläggande

  • Allowed HTML tags: <em> <strong> <ul type> <ol start type> <li> <p> <br> <a href hreflang>
  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Missing filter. All text is removed

kommentarer

  • Lines and paragraphs break automatically.
  • Allowed HTML tags: <br> <p> <strong> <em> <a href> <ul> <li> <ol> <blockquote> <img src alt data-entity-type data-entity-uuid>
  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.

Filtered HTML

  • Web page addresses and email addresses turn into links automatically.
  • Allowed HTML tags: <a href hreflang> <em> <strong> <cite> <blockquote cite> <code> <ul type> <ol start type> <li> <dl> <dt> <dd>
  • Lines and paragraphs break automatically.