Juluppropet

Gräslunds tankar kring lag och evangelium leder fel

Det är inte rimligt att ställa grupper mot varandra på det sätt som Gräslund och andra kritiker av Juluppropet gör. Det är inte välfärden som hotas när vi möter asylsökande och människor med respekt och medkänsla, skriver Karin Wiborn och Lasse Svensson i sin replik.

Sveriges kyrkoledare som står bakom Juluppropet har av kritiker ibland kallats ”naiva godhetsapostlar”. Att vara ”god” och stå upp för barmhärtighet har i debatten blivit något klandervärt. Prästen Jonas Gräslund betecknar uppropet som ett ”uttryck för en grym snällhet” på Kyrkans tidnings webbplats den 25/1.

Man undrar hur det skulle se ut om kyrkan skulle upphöra att stå upp för godhet och barmhärtighet i en värld där motsatsen tycks råda. ”Godhet har makt över ondskan, kärlek nedkämpar hat” skrev ärkebiskop Desmond Tutu utifrån sina erfarenheter från kampen mot apartheid strax efter de första fria valen i Sydafrika.

Det är i den andan som Sveriges kyrkoledare formulerade Juluppropet. I sig var det resultatet av engagerade församlingsmedlemmar som började se konsekvenserna av den hårdnande asylpolitiken.

Den barmhärtige samariern i Lukasevangeliets 15:e kapitel blev sinnebilden för medmänsklighet och det är detta som driver många av dem som engagerat sig för de som söker en fristad i vårt land. ”Jag såg hans förtvivlade ansikte när han berättar om flykten från krigets Syrien och den farliga resan över land och hav”, berättar till exempel en diakon. ”Ni måste göra något!” Trycket från gräsrötterna födde Juluppropet.

Huruvida samhället kan styras av bergspredikans etik eller inte låter vi vara osagt. Men att det som står där och på andra ställen i evangelierna ska prägla vårt sinnelag i möten med människor torde vara uppenbart: ”Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus.” (Filipperbrevet 2:5).

Frågan är väl om det är rimligt att ställa sinnelagsetiken och konsekvensetiken mot varandra på det sätt som Gräslund antyder.

Det är inte heller rimligt att ställa grupper mot varandra på det sätt som Gräslund och andra kritiker av Juluppropet gör. Det är inte välfärden som hotas när vi möter asylsökande och människor med respekt och medkänsla. Kritiken mot vår solidaritet kommer oftare från välmående grupper i vårt samhälle än från dem som lever under knappa förhållanden. De vet ofta själva vad utsatthet innebär.

Gräslunds funderingar kring lag och evangelium leder dessvärre fel. I luthersk teologi handlar det om att lagen ställer krav på människan som hon inte orkar hålla, men att den ”driver till Kristus” som erbjuder förlåtelsen av ”nåd allena”. Det är evangelium.

Till sist vill vi framhålla att vi är väl medvetna om de svåra avvägningar som våra folkvalda måste göra. Vi har stor respekt för detta. Juluppropet förespråkar inte heller en obegränsad invandring eller en återgång till situationen som rådde före hösten 2015.

Karin Wiborn
generalsekreterare, Sveriges kristna råd

Lasse Svensson
kyrkoledare Equmeniakyrkan och ordförande för Sveriges kristna råd

Mer inom samma ämne
Juluppropet
Juluppropet
Juluppropet