Det är termer som kan ha flera växlande innebörder, men en användning är särskilt karakteristisk: de används som beteckning för människan som sådan, sedd i relation till Gud och till andra levande väsen. De viktigaste texterna i sammanhanget är Jesaja 40:6, länge översatt ”Allt kött är gräs, och all dess härlighet som ett blomster på marken”, och Johannes 1:14 ”Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss”.

Översättarteamet bakom Bibel 2000 har konstaterat att en sådan ordagrann översättning av de hebreiska respektive grekiska uttrycken missar vad orden i dessa sammanhang faktiskt betyder: i båda fallen åsyftas hela människan. Därför återges Jes. 40:6 numera ”Människan är som gräset, förgänglig som blomman på ängen”och Joh. 1:14 ”Ordet blev människa och bodde bland oss”.

Lika otänkbart som det är att i dessa centrala texter återgå till den inadekvata översättningen ”kött” skulle det vara att återge bekännelsens carnis resurrectio med ”köttets uppståndelse”. Vad som avses är helt enkelt ”människans uppståndelse”.
Eftersom det rör sig om avlidna människor är översättningen ”de dödas uppståndelse” sakligt sett helt adekvat och i nära överensstämmelse med Paulus uppståndelsekapitel
1 Kor. 15. ”Kroppens uppståndelse” leder tankarna i riktning mot motsatsen mellan kropp och själ och missar därmed totalitetsaspekten. Paulus avvisar dess- utom kategoriskt alla försök att föreställa sig någon eventuell uppståndelsekropp som i varje fall inte blir identisk med den jordiska kroppen. ”Kroppens uppståndelse” är alltså en verkligt dålig lösning som väl främst vilar på den ytliga känslan av att ”kropp” låter mer rimligt än ”kött” i nutida språkbruk samtidigt som det bibliska underlaget till terminologin inte tillräckligt beaktats.

Ragnar Holte