Svenskarna är ett radiolyssnande folk. Få länder har dessutom en så stark radio i allmänhetens tjänst som Sverige. Under en vanlig dag lyssnar halva svenska folket på Sveriges Radio. Dess väl och ve är en nationell angelägenhet.

Därför är det viktigt vem som styr skutan. Och vart den är på väg. I måndags åkte den förre kaptenen överbord. Peter Örn meddelade att han avgår som vd för Sveriges Radio. Både han och styrelsens ordförande Ove Joanson hade kommit fram till samma sak, oberoende av varandra.
Det säger något om graden av oenighet som legat bakom. På den påföljande presskonferensen la sig dock dimman tung över alltsammans. Där var inga som helst kommentarer eller förklaringar från Ove Joanson och Peter Örn om vad de var oense kring. Däremot ett gemensamt betonande av att den inslagna kursen låg fast.
Men när Sveriges Radios egna medarbetare ställde följdfrågor, så klarnade sikten något. Kritiken var stundtals vass. Den nuvarande ordningen i radiohuset kväver lusten och kreativiteten, konstaterade Katharina Hahr. Ylva Mårtens var kritisk mot att alltför mycket makt låg i för få händer. Hon efterlyste en starkare roll för radions redaktionschefer. Ove Joanson bekräftade att båda frågorna tagits upp i samtalen han fört med den tillfälliga skeppare som nu tar över rodret, Kerstin Brunnberg.

Hon är en av radiohusets veteraner, med lång erfarenhet från Ekot och som programchef. Kerstin Brunnberg kommer med all säkerhet att åtgärda en del av de uppenbara bristerna. Inte minst hur företaget fungerar internt.
Sveriges Radio behöver ta till vara all radiokompetens den kan uppbringa för att styra rätt. Den senaste tiden känns som man sysslat med ”Hela havet stormar” internt. Det har företaget inte råd med, eftersom det är tillräckligt svårnavigerade vatten där ute, i den omgivande verkligheten.

Peter Örn hade ett stort förtroendekapital när han kom. Näste vd måste ha både detta och en stark publicistisk kompass. Förmågan att välja rätt kurs under de kommande åren är helt avgörande för Sveriges Radios framtid. Blindskären är många. Dit hör ökad konkurrens, ett nytt politiskt landskap och kravet att nå lyssnarna i en rad nya medier.
Kerstin Brunnbergs vision är att sända världens bästa radio. Det är en rimlig ambition. Men det lägger också ribban för ledningen.

Dag Tuvelius