Julafton vid halv elvatiden på kvällen. Utanför Uppsala domkyrka rör sig små grupper av människor. Från olika håll i kvällsmörkret kommer folk vandrande, svarta silhuetter som rör sig över den upplysta planen framför domkyrkan. Det ovanliga den här julkvällen är att lika många rör sig därifrån, som om gudstjänsten var slut redan innan den börjat.
Förklaringen kommer framme vid porten. Framför de stängda dubbeldörrarna står en vaktmästare och delar ut lappar till ett femtiotal människor, de flesta i 30-årsåldern. ”Vi beklagar verkligen …” står det tryckt överst på lapparna.
Kyrkan är tvärfull. Brandmyndigheterna tillåter inte att fler kommer in. På grund av orgelbygge får endast 900 personer plats. Häften så många som i vanliga fall.
Det uppstår en stunds småprat i smågrupper innan folk drar vidare eller hem igen. Ett äldre par tycks ta för givet att ungdomssamlingen vid kyrkporten inte angår dem. Vänligt men bestämt banar de sig väg genom gruppen för att gå in i kyrkan. Deras förvåning är närmast total när de stoppas av vaktmästaren. Det finns inte en enda bänkplats. Ingen kommer in!
Hur det såg ut resten av kvällen vet jag inte. Men som ögonblicksbild säger den något om vår samtid.
”Gud är tillbaka” hävdar magasinet Fokus i årets sista nummer (21 december 2007). Den brittiska tidskriften The Economist gjorde samma iakttagelse tidigare i höstas.
Om Gud varit borta kan diskuteras. Snarare handlar det om att Gud inte funnits på journalisternas radarskärm. I den meningen är Gud uppenbarligen tillbaka.
Det innebär inte att sekulariseringen är på tillbakagång. Snarare att religionen fått en ökad betydelse i ett sekulariserat samhälle. Det är inte längre lika självklart att religionen är ett avvecklingsprojekt, ett förtvinande fenomen i samhällets marginaler. Snarare visar sig religionen vara sällsynt livskraftig.
I USA har den aldrig varit borta. Men där byter den skepnad. Som Karin Henriksson skriver i veckans nummer av Kyrkans Tidning föryngras och förändras den evangelikala rörelsen. Den är inte längre en självklar rekryteringsgrund för den så kallade kristna högern. Kriget i Irak och en växande medvetenhet om miljöfrågorna håller på att förändra det religiösa och politiska landskapet.
Inom demokraterna har också en ny generation ledare som Hillary Clinton, Barack Obama och John Edwards insett att det inte finns någon anledning att låta republikanerna framstå som det enda alternativet för många kristna väljare. De kämpar aktivt för att bryta den dominerande ställning som Ronald Reagan erövrade på 80-talet och som George W Bush till en början försvarade framgångsrikt. Men som han nu är på väg att förlora.
Det som sker i USA visar att religion inte är något statiskt och stillastående. Snarare är det tvärtom. I religionens värld sker ständigt förändringar och förskjutningar. Dolda underströmmar kommer upp till ytan och blir synliga. Det gäller i lika hög grad för islam som för kristendomen.
Förändringarna är naturligtvis inget unikt för religionens värld. Men den stora skillnaden jämfört med andra områden i samhället är den ofta bristfälliga och slumpartade bevakningen. Därför blir förvåningen desto större när förändringar blir så uppenbara att också medierna ser dem.
Men där är en förändring på gång. Fenomenet ”Gud är tillbaka” handlar till stor del om en ökad medvetenhet inom medierna. Mindre av fördomar och mer av analys.
I den meningen blir förhoppningsvis 2008 ett steg i rätt riktning.
”Gud är tillbaka” speglar också förändringar inom religionerna. Men de är ofta mångtydiga och ibland motsägelsefulla. Brittiska The Economist (22 december 2007) konstaterar att den genomsnittlige amerikanen har fyra biblar hemma. Men 60 procent av dem kan inte ens nämna fem av de tio budorden. Så övertygelse och kunskap går inte alltid hand i hand.
I ett av världens mest sekulariserade länder är kyrkan fullsatt på julnatten. Ett fenomen som inte enbart bör vara värt att beklaga, i alla fall ur Svenska kyrkans perspektiv.
Dag Tuvelius
Kyrkan är tvärfull. Brandmyndigheterna tillåter inte att fler kommer in. På grund av orgelbygge får endast 900 personer plats. Häften så många som i vanliga fall.
Det uppstår en stunds småprat i smågrupper innan folk drar vidare eller hem igen. Ett äldre par tycks ta för givet att ungdomssamlingen vid kyrkporten inte angår dem. Vänligt men bestämt banar de sig väg genom gruppen för att gå in i kyrkan. Deras förvåning är närmast total när de stoppas av vaktmästaren. Det finns inte en enda bänkplats. Ingen kommer in!
Hur det såg ut resten av kvällen vet jag inte. Men som ögonblicksbild säger den något om vår samtid.
”Gud är tillbaka” hävdar magasinet Fokus i årets sista nummer (21 december 2007). Den brittiska tidskriften The Economist gjorde samma iakttagelse tidigare i höstas.
Om Gud varit borta kan diskuteras. Snarare handlar det om att Gud inte funnits på journalisternas radarskärm. I den meningen är Gud uppenbarligen tillbaka.
Det innebär inte att sekulariseringen är på tillbakagång. Snarare att religionen fått en ökad betydelse i ett sekulariserat samhälle. Det är inte längre lika självklart att religionen är ett avvecklingsprojekt, ett förtvinande fenomen i samhällets marginaler. Snarare visar sig religionen vara sällsynt livskraftig.
I USA har den aldrig varit borta. Men där byter den skepnad. Som Karin Henriksson skriver i veckans nummer av Kyrkans Tidning föryngras och förändras den evangelikala rörelsen. Den är inte längre en självklar rekryteringsgrund för den så kallade kristna högern. Kriget i Irak och en växande medvetenhet om miljöfrågorna håller på att förändra det religiösa och politiska landskapet.
Inom demokraterna har också en ny generation ledare som Hillary Clinton, Barack Obama och John Edwards insett att det inte finns någon anledning att låta republikanerna framstå som det enda alternativet för många kristna väljare. De kämpar aktivt för att bryta den dominerande ställning som Ronald Reagan erövrade på 80-talet och som George W Bush till en början försvarade framgångsrikt. Men som han nu är på väg att förlora.
Det som sker i USA visar att religion inte är något statiskt och stillastående. Snarare är det tvärtom. I religionens värld sker ständigt förändringar och förskjutningar. Dolda underströmmar kommer upp till ytan och blir synliga. Det gäller i lika hög grad för islam som för kristendomen.
Förändringarna är naturligtvis inget unikt för religionens värld. Men den stora skillnaden jämfört med andra områden i samhället är den ofta bristfälliga och slumpartade bevakningen. Därför blir förvåningen desto större när förändringar blir så uppenbara att också medierna ser dem.
Men där är en förändring på gång. Fenomenet ”Gud är tillbaka” handlar till stor del om en ökad medvetenhet inom medierna. Mindre av fördomar och mer av analys.
I den meningen blir förhoppningsvis 2008 ett steg i rätt riktning.
”Gud är tillbaka” speglar också förändringar inom religionerna. Men de är ofta mångtydiga och ibland motsägelsefulla. Brittiska The Economist (22 december 2007) konstaterar att den genomsnittlige amerikanen har fyra biblar hemma. Men 60 procent av dem kan inte ens nämna fem av de tio budorden. Så övertygelse och kunskap går inte alltid hand i hand.
I ett av världens mest sekulariserade länder är kyrkan fullsatt på julnatten. Ett fenomen som inte enbart bör vara värt att beklaga, i alla fall ur Svenska kyrkans perspektiv.
Dag Tuvelius
,
LÄGG TILL NY KOMMENTAR