Kyrkans centrala roll för miljövänlig lösning

Vi har just valt representanter för att styra Svenska kyrkan de kommande fyra åren. Kyrkan liksom resten av samhället står inför stora utmaningar, inte minst när det gäller klimatfrågan. Tillsammans med det labila säkerhetsläget i världen kan klimatkrisen snabbt bli en livsmedelskris om vi inte längre kan importera hälften av våra livsmedel. Dock har kyrkan med sitt landsomfattande fastighetsinnehav ypperliga möjligheter att gå i bräschen för att i enlighet med sina etiska värderingar eliminera en energi- och livsmedelskris på ett miljövänligt sätt. Det samtidigt som man tjänar pengar genom att slippa dyra elräkningar till kommersiella oligopolföretag.

Basen är församlingens medlemmar, vars förfäder en gång för längesedan gick samman och byggde församlingens sockenkyrka och prästgård. Ordet socken kommer just från ordet söka, dvs man sökte sig till samma plats där man gemensamt byggde sin kyrka mitt i byn. Prästen avlönade man via livsmedel som odlades på prästgårdens bondgård, som även hyste en massa djur i lador och andra rejäla byggnader. Dessa lador är nu perfekta till att montera solceller på taken, som därvid levererar mer elektricitet än gården behöver under året.

En utmaning är att elbehovet är störst när solen skiner som minst mitt i vintern. Detta löses genom att man låter sommarsolens överflöd av solsken sönderdela vatten till syrgas och vätgas, H2. Detta sker genom elektrolys och vätgasen får direkt reagera med luftens kväve varvid ammoniak bildas, NH3. Ammoniak har flera goda egenskaper. Den är energirik och kan därför ersätta andra drivmedel som diesel eller ren vätgas, som är farligt explosiv. Ammoniaken kan därför sparas till vintern då den vid behov av el matas in i bränsleceller som ger el till både lyse, värmepump och andra motorer. Detta utan att en enda molekyl CO2 släpps ut till atmosfären, eftersom ammoniak inte innehåller kol och solenergi från solcellerna används för att producera ammoniaken. Därför kallas den grön ammoniak i motsats till brun ammoniak som produceras med fossil gas och stora utsläpp av både CO2 och metan.

Ammoniak är förutom en god energibärare även ett viktigt gödselmedel och produceras i naturen när gödsel bryts ner t ex i en kompost. För att producera tillräckligt med livsmedel på prästgårdens åkrar behöver man gödsla åkrarna, i första hand med naturgödsel. När naturgödseln inte räcker så kan ammoniak användas utspädd i vatten. På så sätt behöver man inte köpa in fabrikstillverkade kvävegödselmedel, som är dyra och förutom att ha tillverkats med fossilgas även kräver långa transporter med åtföljande utsläpp av CO2. Vi kallar detta miljövänliga koncept med ammoniak för Triple Win eftersom ammoniaken kan användas på ett miljövänligt sätt till både drivmedel, energilager, gödsel och även för att behandla halm så att den blir nyttigare för korna som foder.

Om stora mängder ammoniak ska produceras för gödsel så behövs mer solenergi än vad som kan produceras med solceller på prästgårdens lagårdstak. Därför föreslår vi konceptet Agrosolary, som handlar om att använda prästgårdens fält inte bara för växtodling utan också som plats för effektiva solföljare, dvs solceller på stolpar som påminner om träd och som placeras i rader över fälten. Raderna med solföljare placeras på avstånd som medger att marken sköts rationellt mellan raderna med dagens lantbruksmaskiner. Det rör sig alltså inte om solcellsparker där inget kan växa under panelerna. Genom att i raderna med solföljarträd plantera träd och buskar som ger frukter och nötter så förvandlas enformiga fält på ett sätt som både ökar mängden livsmedel samtidigt som det också gynnar småvilt och insekter. Stråken anpassas så att högeffektiva maskiner enkelt kommer fram. Solföljarna är av en ny, patenterad konstruktion och genererar lokalproducerad solel till nya tidens fossiloberoende maskiner och fordon.

Kyrkan skulle kunna tillhandahålla laddplatser för elbilsburna besökare medan förarna ”laddar sina batterier” andligt och kroppsligt på gudstjänster, församlingsaftnar och andra sociala aktiviteter. Även lastbilar kan drivas med el och med superladdare på P-platsen kan lastbilarna laddas under förarnas lagstadgade paus på 45 min. Krångla inte till energiförsörjningen med resurskrävande lösningar som elvägar och vätgasdrift. Bygg istället trafiknoder med superladdare på P-platser utanför kyrkor som ligger längs trafikstråken, t ex Litslena vid korsningen E18-riksväg 55. Alleer med solföljarträd på intilliggande fält ger el till superladdarna, som med hjälp av batterier levererar den stora effekten som behövs under en halvtimme. Nattetid levererar bränsleceller el, genom att drivas med ammoniak. På så vis behövs inte resurskrävande infrastruktur i form av kraftledningar. En annan fördel är att lokala laddstationer kan inte slås ut över hela landet av en olycka, naturkatastrof eller sabotage.

Prata därför med Dina valda ombud eller engagera Dig själv i Svenska kyrkans folkvalda organ och arbeta för att som ett första steg installera miljövänliga solceller, med Svenska kyrkans miljöpolicy genom att minska klimatgaserna. När det är gjort är det dags för steg två, lokal tillverkning av ammoniak och elproduktion från ammoniak med bränsleceller för att ge ljus och värma kyrkans lokaler under vintern.

Lars Hylander
Gamla Uppsala församling